Skolan ger Sajman en framtid

Sajman är en av eleverna på Barnmissionens skola Home of Peace i Bangladesh. Föräldrarna försörjer sig som dagarbetare, bland annat på risfälten, när det finns arbete. Även Sajmans tioåriga storebror jobbar för att fembarnsfamiljen ska få mat på bordet. Men pengarna räcker inte till för att skicka barnen till skolan.

Sajman är den enda av syskonen som går chansen att gå i skola. Tack vare ekonomiskt stöd från Barnmissionens givare får han komma till Home of Peace där han får undervisning, men också bostad, mat, kläder och hälsovård.

− Jag älskar Home of Peace. Jag vill studera här och sen ska jag gå på college. Jag vill bli officer i armén, säger han.

Trots att Sajman bara går i andra klass har han förstått hur viktigt det är med utbildning.

− Jag vill inte börja jobba nu, som min äldre bror gör. Jag vill utbilda mig.

Sajman berättar hur roligt det är på Home of Peace, men konstaterar att det finns det som är svårt också – som matte.

− Alla siffror dansar runt i huvudet på mig. Men min mattelärare är väldigt snäll. Han ger mig extra tid så att jag ska förstå.

Genom utbildningen på Home of Peace ger Sajman sig själv en ljusare framtid. Samtidigt önskar han av hela sitt hjärta att även hans syskon ska få samma möjlighet till utbildning.

Du kan hjälpa fler barn att få möjlighet att gå i skola. Gå in på https://barnmissionen.se/ge-en-gava/

56 kronor. Det var Beatrice Amadis startkapital när hon började sälja frukt vid infarterna i Eldoret. Idag har försäljningen ökat och 19-åriga Beatrice har snart en dräglig lön åt sig själv.

2014-07-07 17.29.29Det var egentligen Beatrice Amadis mamma som gick  på Barnmissionens entreprenörsutbildning för att kunna starta en verksamhet och försörja sig själv. Men hon blev själv intresserad och ville också vara med. För att kunna betala egeninsatsen till kursen jobbade hon med trappstädning tidigt om morgnarna.

Redan under träningen började hon sälja frukt vid en av infarterna i Eldoret, där många resenärer stannar till för att ta en rast eller köpa frukt.

Från början köpte hon frukt i en vanlig fruktaffär, lade upp det på ett brunnslock och sålde till förbipasserande. Den första dagskassan var bara motsvarande sju svenska kronor, men med tiden har försäljningen ökat och ligger idag omkring 70-80 kronor. Nu kan Beatrice köpa frukt i större parti och därmed till bättre pris. Snart ger vinsten henne en dräglig lön. Beatrice har också kunnat bygga ett stånd där frukten ligger under ett skärmtak.

– Drömmen är att hyra en liten butik inne vid en av marknadsplatserna i stan där jag kan öka min försäljning och samtidigt ha en anställd som på provision säljer från den plats jag har nu, säger Beatrice Amadi.

På bilden: Beatrice berättar om sin verksamhet för Njoki Mutua från EPTF om utvecklingen. Njoki är projektansvarig för utbildningen i Eldoret och fungerar också som mentor åt de som start eget. Hon ger Beatrice råd och följer ständigt upp utveckling för att ge uppmuntran och även praktisk hjälp med kontakter och annat som kan vara svårt för innan verksamheten har tagit riktig form.

ostap1Förändrade liv. Ostaps unga mamma hade bestämt sig för att lämna sin nyfödda son på sjukhuset i Lutsk. Men genom kärlek och hjälp fick historien en helt annan fortsättning!

En morgon för ett par år sedan fick Lyudmila Lonyuk, som leder vårt arbete i Ukraina, ett samtal från Barnmissionens partners på familje- och ungdomsavdelningen i Lutsk. De berättade att en 20-årig kvinna ville lämna bort det barn hon hade fött dagen innan. Kvinnan, Halyna, var student och barnets pappa fanns inte med i bilden. Hon var rädd för att ringa sina föräldrar i hembyn och berätta om barnet. Hon hade inte berättat att hon var gravid och nu var hon naturligtvis rädd för hur de skulle reagera. Så den unga mamman bestämde sig för att lämna sin son på sjukhuset. Det kunde ha blivit en sorglig historia.

Men kvinnan från familjeavdelningen sa att Barnmissionen kanske kunde hjälpa den unga mamman och hennes pojke. Kanske skulle hon välja att behålla sitt barn om de pratade med henne?

Historien rörde Lyudmila väldigt mycket.
– Vi plockade ihop fina kläder, en barnbibel och andra saker till Ostap och skickade det till sjukhuset, berättar hon.
– Barn är Guds välsignelser och vi ville hjälpa den unga mamman. Hon var inte en dålig mamma, bara ung, ensam och väldigt osäker på sin framtid.

När Halyna hörde om Guds kärlek och när hon såg alla gåvor som ni, våra givare, skickade till Ostap, blev hon väldigt rörd. Hon älskade såklart sin son, men hon var rädd och undrade hur hon skulle kunna ta hand om sin bebis Ostap.
– Jag tror att hon hade tusentals frågor och inte ett enda svar, säger Lyudmila. Men Gud förändrade situationen på ett ögonblick.

Kvinnans föräldrar åkte till sjukhuset i Lutsk med stor oro och många frågor.
– Men när de såg den lilla bebisen och hur många som visade omsorg om Ostap, när de kände Guds stora kärlek, då smälte deras hjärtan, säger Lyudmila.
Föräldrarna bestämde sig för att stödja sin dotter och sitt lilla barnbarn.
– Det var så fantastiskt när Halyna sa: ”Jag trodde jag var ensam i den här världen, men Gud har skickat så många för att hjälpa mig. Jag är inte rädd längre, allt kommer att bli bra med mig och min lilla bebis!” , berättar Lyudmila.

Nu är allt bra med Ostap, han växer upp med sin mamma, mormor och morfar som älskar honom.
– Ibland ringer Halyna till Barnmissionen och berättar om hur det är med dem, berättar Lyudmila.

Halyna har nu blivit klar med sina studier och ska börja arbeta.
– Idag är det helt omöjligt att tänka sig hur det skulle bli om hans mamma lämnade honom, säger Lyudmila.
– Barnmissionens arbete är väldigt speciellt – Gud satte oss där hans minsta är i nöd. Och det är så underbart att kunna hjälpa!

Tidigare behövde Sunity Hembrom fasta för att ha råd med sina barns skolgång. Nu har hon fått två getter – värdefulla inkomstbringare.

Sunity Hembrom, hennes man och deras fyra barn har fått jobba hårt för att klara sig. Innan var de båda arbetare och slet för att kunna ha något att äta. De egna behoven fick komma i andrahand. Trots de svåra omständigheterna har Sunity gjort allt för att hennes barn ska få en bra framtid. Hon har lyckats med att bekosta två av sina barns skolgångar genom att själv låta bli att äta. De allra flesta dagarna fastade hon för att kunna ha råd.

När familjen fick två getter blev situationen en helt annan. Nu kan de föda upp fler getter och ha en regelbunden inkomst genom att sälja kiden och getternas mjölk. Att hennes barn själva också kan få mjölk är något de tidigare bara kunnat drömma om. Hinkarna med mjölk på marknaden har de inte kunnat mer än att titta på.

Det som tidigare bara varit en dröm är nu verklighet för familjen.sunity_hembrom

I egna händer

Marken sågs över innan de startade sin odling.En chans till ekonomisk självständighet. Det fick mr Kaindi från byn Mwatati i Kenya genom vår partner I Choose Life – Africa. Fembarnspappan som tidigare tjänade omkring 250 kronor i månaden kan idag både försörja familjen och skicka sina barn till skolan.

 

En av grundpelarna i det arbete som Barnmissionen driver i Kenya tillsammans med I Choose Life är att stärka människor till att bli ekonomiskt självständiga. Genom att träna människor i entreprenörskap och starta grupper för gemensamt sparande blir just det möjligt.

Det fick mr Kaindi själv erfara under 2013. I början av året gick han med i ett entreprenörskapsprogram och blev ordförande i en grupp av 20 personer som alla ville förbättra sin livssituation. Gruppen bidrog med pengar varje vecka och efter fem månader hade de sparat tillräckligt för att starta en gemensam affärsverksamhet.

Gruppen fick en bit land och snabbt bestämde de sig för vad de skulle odla.
– Efterfrågan på kruskål var stor och marknaden såg bra ut, säger Kaindi.

De förberedde jorden, köpte bra fröer lokalt och skötte odlingen enligt den rådgivning de fick från en av lärarna på I Choose Life. Efter bara två månader var det dags för skörd.

– Efterfrågan var helt otrolig, vi behövde inte ens skicka kålen till marknaden, familjer runt omkring kom direkt till oss och köpte, berättar Kaindi.

Gruppen gjorde en ordentlig vinst och det som Kaindi tjänade ihop som ett resultat från det framgångsrika projektet gjorde det möjligt att betala skolavgifterna för hans dotter som precis skulle ta examen.

Men det är inte slut här. Nu fortsätter affärsverksamheten att expandera – i år med en tomatodling.
– Jag tackar I Choose Life – Africa och deras partners för det arbete de gör i vår region, säger Kaindi.

Från ensam till älskad

Katya med sin man Ruslan och deras två döttrar.

Katya med sin man Ruslan och deras två döttrar.

En ö av hopp och kärlek på jorden. Det är vad Barnmissionens sommarläger var för 14-åriga Katya – en föräldralös flicka, ensam och bortglömd av alla andra. Idag är hon gift och har två egna döttrar.

När Katya växte upp var hon ensam. Lämnad av sina föräldrar växte hon upp på ett internat med många andra barn. Varje sommar åkte alla hem till sina föräldrar, släktingar eller bekanta.
– Men vissa barn stannade på barnhemmet, ingen ville ta hand om dem. En av dem var jag, berättar Katya.

Sin mamma har hon aldrig träffat, hon lämnade Katya på förlossningsavdelningen.
– Ingen besökte mig på barnhemmet. Jag kände mig vilsen och bortglömd i världen, min framtid verkade hopplös.

Men när hon var 14 år fick hon en inbjudan till Barnmissionens sommarläger på lägergården Dubechno.
– Den dagen förändrades mitt liv!

Lägret beskriver hon som en helt annan värld.
– För första gången i mitt liv kände jag att människor verkligen älskade mig och brydde sig om mig. Jag fick många nya vänner, ingen var elak mot mig och hela atmosfären på lägret var fylld med kärlek.
Den sommaren fick hon sina första egna leksaker, kläder och skor.

Vanligtvis stannar barnen på lägret i två veckor, men Barnmissionen hade sett till att Katya fick stanna på lägret hela sommaren eftersom hin inte hade någonannanstans att ta vägen.
Året därpå fick Katya komma till lägret igen och när hon hade gått ut skolan jobbade hon själv på lägret och hjälpte föräldralösa barn – precis som hon själv.

I dag har Katya en egen familj. Hon är gift med Ruslan och har två flickor – Solomiya och Liya.
– Vänner har hjälpt oss att köpa ett hus i en by nära Dubechno och Barnmissionen hjälper oss alltid med kläder, mat och många andra saker.
– Jag kommer alltid tacka Barnmissionen för att de för många år sedan hittade en liten glömd flicka och visade henne Guds fantastiska kärlek

Ninami-Roy-4

I maj fick min familj en ko från en person som jag aldrig har träffat eller sett. Det var som att bli träffad av en blixt när vi hörde att vi skulle få en ko – det var helt ofattbart!

Min make, en av våra söner och jag är daglönare (arbete av tillfällig karaktär som bara ger inkomst för dagen. Reds anm.) medan vår yngste son går i skolan. På grund av dålig ekonomi har vi aldrig kunnat skicka vår äldste son till skolan. Eftersom vi nu inte haft något arbete under en period var vi rädda att vi inte längre skulle klara av att betala skolgången för vår yngsta son heller. Vi var beredda att avsluta hans utbildning och skicka honom på arbete.

Kan fortsätta sin utbildning

Nu har den här kon förändrat hela vår plan. Kon har skänkt oss hopp och möjliggjort för familjen att vår son kan fortsätta sin utbildning. Genom vår ko får vi inkomster som täcker kostnaderna för vår sons utbildning men också räcker till mat och andra behov. Vi är så glada och tacksamma för den givare som gett den bästa gåva vår familj kunde få. Vi tackar för denna oväntade välsignelse från en okänd person; din gåva har förändrat våra liv, skänkt hopp och stärkt oss för framtiden.

Kon är vår bank

Den ko vi har fått är vår rikedom och tillgång, den är vårt kapital och vår bank. Vi kan fortfarande inte förstå hur det kommer sig att just vi fick en ko – det är som en dröm! Jag ber om Guds välsignelse över den människa som skapat denna dröm.

Skarmavbild-2013-06-04-kl.-10.31.47-650x397

Under förra året fick Barnmissionen möjlighet att hjälpa 281 746 människor i Ukraina. Fattiga, sjuka, föräldralösa, änkor och handikappade.
En av dessa var en liten flicka som heter Oksana. (mer…)

ira

För 18 år sedan fi ck en dödssjuk flicka från Ukraina livsnödvändig hjälp i Sverige. Många givare möjliggjorde den avancerade vård som räddade Ira Sjevtjuks liv. I sommar kom hon tillbaka till Sverige – nu som lärarstudent och själv engagerad för att hjälpa så många hon kan. (mer…)