Under den här veckan är två ukrainska läkare, Iryna Gavrylko och Vlacheslav Dydiuk, på plats i Sverige för att utbildas i att använda en ny laserutrustning. Utrustningen har Barnsjukhuset i Lutsk fått som gåva.
– Vi är så tacksamma för laserutrustningen, den kommer att hjälpa många barn, säger Vlacheslav Dydiuk.

Allt började med den handikappade flickan Ira som kom till Sverige 1995, åtta månader gammal. Hon hade ett stort hemangiom (jordgubbsmärke) som täckte halva ansiktet, inklusive ena ögat. Läkarna i Ukraina kunde inte göra något för henne och Ira var dödsdömd.
Tack vare Barnmissionen och massvis av generösa givare fick Ira komma till Sverige och genomgå en rad operationer och behandlingar under åtta års tid. Idag är hon gift och lever ett bra liv.

Överskott hjälper andra

De insamlade pengarna till Iras behandlingar har fonderats och överskottet används till att hjälpa andra barn med samma problem. För ett antal år sedan kunde Barnmissionen köpa en gammal laserapparat som skickades till Ukraina och barnsjukhuset där. Varje år har hundratals barn med Iras sjukdom behandlats med hjälp av laserutrustningen.
Nu är laserapparaten trasig. Barnsjukhuset i Lutsk har frågat om det finns någon möjlighet att få en ny.
– Jag ringde till doktor Agneta Troilius Rubin som hjälpt oss under alla år. Hon har varit med och utvecklat en ny laserutrustning tillsammans med ett danskt företag. När företaget fick höra om behovet skänkte de en utrustning som är genomgången och i nyskick till Barnsjukhuset i Lutsk, berättar Bo Wallenberg.

Ny laserutrustning

Nu är den nya laserutrustningen på plats på Barnsjukhuset. Men innan den kan börja användas behöver personalen utbildning. Nu har Barnmissionen tagit hit två läkare från Barnsjukhuset i Lutsk som under några dagar får utbildning i laserutrustningen av Agneta Troilius Rubin på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
– Ibland har folk undrat varför vi lade ner så mycket pengar på ett barn, som vi gjorde i fallet Ira. Men hon blev en ambassadör för hela problemet. Genom den uppmärksamhet Ira fick har vi genom åren kunnat hjälpa tusentals barn på plats i Ukraina med liknande problem som Ira, säger Bo Wallenberg.

Sojoni är tio år gammal och går på Barnmissionens skola Home of Peace i Bangladesh. Hon är några år äldre än sina klasskamrater eftersom hon började i skolan sent. Hennes familj hade inte råd att låta henne gå i skolan. Istället fick Sojoni arbeta som en dagarbetare på potatisfälten.

– Jag växte upp i en väldigt avlägsen by. Det var svårt för oss i familjen att tänka på skolutbildning. Jag jobbade på potatisfälten med att plantera och plocka potatis för fältets ägare. Jag tjänade 10 till 15 taka (motsvarande 1 till 1.50 svenska kronor) per dag, berättar Sojoni.

– De pengarna behövde vi till familjens behov. Men ibland köpte jag en banan eller glasspinne utan att fråga min mamma om lov.

En pastor i området lyckades övertala Sojonis föräldrar att låta dottern gå i skola för att ge henne bättre livsförutsättningar och nu både bor och studerar Sojoni på Home of Peace. Föräldrarna är glada för att dottern nu kan utbilda sig utan att de behöver betala skolavgifter.

– Jag älskar Home of Peace! Mamma hälsar på mig på här ibland. Hon är väldigt glad för att jag även regelbundet får äta mat på skolan. Hon blev förvånad när hon hörde att jag kan läsa på engelska. Jag hoppas att jag kan lära mig flytande engelska i framtiden, för jag vill undervisa barnen i min by i engelska.

Du kan hjälpa Sojoni och andra barn i hennes situation att få en skolgång.

Här kan du ge en gåva till Barnmissionens arbete med skolundervisning i Bangladesh och här kan du hjälpa till och betala för skoluniform och skolböcker till ett barn på någon av Barnmissionens skolor.

Sommarläger i Dubechno

Nu firar Barnmissionen i Ukraina 25 år. Och visst finns det mycket att fira!

Ungefär fem miljoner människor har fått hjälp med kläder, skor, mat, medicin, möbler, bäddutrustning, handikapputrustning, leksaker och mycket mer.

Mer än 8 000 ton humanitär hjälp har distribuerats i tolv ukrainska regioner. Missionen har cirka 200 partnerorganisationer och 300 volontärer.

Tolv barn har fått operation utomlands. Alla mår bra nu.

Tusentals barn har fått hjälp till medicinsk behandling i Ukraina.

Mycket hjälp har getts till sjukhus; medicin, mat, möbler, medicinsk utrustning och bäddutrustning. I vissa sjukhus, som Barnsjukhuset i Volyn, kommer 90 procent av all bäddutrustning och madrasser från missionen.

Varje år hjälper Missionen till att ge behövande barn rekreation på lägergården i Dubechno och på andra kristna läger.

Över 2 000 Tjernobylbarn har varit på läger i olika nordiska länder.

Missionen arbetar i tolv fängelser och har rehabiliteringscenter för före detta fångar.

– Guds kärlek och evangeliets ljus har förändrat miljoner människors liv. Vi är så glada att få vara små verktyg och arbeta för hans rike, säger missionsledaren i Ukraina, Lyudmila Loniuk.

– Eftersom det är krig i Ukraina gör vi inget stort firande den här gången, men vi vill ge Gud all ära för det som hänt under de här 25 åren, tillägger hon.

En mamma med två barn är lycklig nog att ha ett gammalt myggnät där hon kan sova med barnen.

Två pojkar på Barnmissionens skola Hannah Emuriakin i Lokichoggio (Loki), Kenya, har fått sätta livet till i en aggressiv malariaepidemi i området. Myggnät och mediciner behövs för att stoppa epidemin.

I Barnmissionens webbshop kan du köpa ett myggnät och rädda liv.

− Vi har förlorat två fina små pojkar i den hemska sjukdomen. Och många andra, både barn och vuxna, har fått sätta livet till. Flera av våra lärare har mist föräldrar i sjukdomen, berättar Birgitta  Arnlund som arbetar på plats i Loki för Barnmissionens partnerorganisation Ledo.

− Det är så sorgligt att se alla sjuka barn. Mitt hjärta gråter. Många kommer för sent till kliniken och många har inte pengar till de mediciner som behövs. Vilken orättvis värd vi lever i! Måtte det snart bli ett slut! Hjälp oss att be, tilägger hon.

Birgitta Arnlund berättar att det varit ovanligt få mygg i området under den långvariga torkan. Det leder till att lokalbefolkningen inte får i sig den lilla mängd av parasiter som gör dem immuna. När sedan regnen kommer och myggen med dem har befolkningen ingen immunitet och blir mycket sjuka.

− Om en sjuk person blir biten av en mygga sprids sjukdomen vidare. Därför är det viktigt att de sjuka finns under myggnät. Men om det inte finns några nät fortsätter epidemin.

För fem år sedan delades det ut ganska många nät i området, men de slits snabbt och förbrukas. Och nu behövs nya nät.

Birgitta Arnlund vädjar också om pengar till mediciner eftersom många inte har råd att betala.

Både det statliga sjukhuset i området, Lopiding, och den lokala klinik som Barnmissionen stödjer, är fulla av malariapatienter. Det statliga sjukhuset har haft det extra svårt eftersom de samtidigt har drabbats av en sjuksköterskestrejk.

Många barn får vård tack vare Barnmissionen och Ledos medicinska program.

Malarian följs ofta av anemi (blodbrist) och en del patienter behöver akuta blodtransfusioner. Behovet av järnmediciner är stort, men många har inte råd att köpa dem.

Fortfarande är det också ont om mat. En del har börjat plantera när regnen kom, men det går ännu inte att skörda. Matutdelningen från regeringen har upphört på grund av det politiska läget.

− Men folk är tappra och vana vid mycket tuffa förhållanden. Vi är tacksamma att vi får vara här och försöka ge folket lite hopp, säger Birgitta Arnlund.

Här kan du ge en gåva till de drabbade i Loki.

För 100 kronor kan du köpa ett myggnät och rädda liv.

Skolan ger Sajman en framtid

Sajman är en av eleverna på Barnmissionens skola Home of Peace i Bangladesh. Föräldrarna försörjer sig som dagarbetare, bland annat på risfälten, när det finns arbete. Även Sajmans tioåriga storebror jobbar för att fembarnsfamiljen ska få mat på bordet. Men pengarna räcker inte till för att skicka barnen till skolan.

Sajman är den enda av syskonen som går chansen att gå i skola. Tack vare ekonomiskt stöd från Barnmissionens givare får han komma till Home of Peace där han får undervisning, men också bostad, mat, kläder och hälsovård.

− Jag älskar Home of Peace. Jag vill studera här och sen ska jag gå på college. Jag vill bli officer i armén, säger han.

Trots att Sajman bara går i andra klass har han förstått hur viktigt det är med utbildning.

− Jag vill inte börja jobba nu, som min äldre bror gör. Jag vill utbilda mig.

Sajman berättar hur roligt det är på Home of Peace, men konstaterar att det finns det som är svårt också – som matte.

− Alla siffror dansar runt i huvudet på mig. Men min mattelärare är väldigt snäll. Han ger mig extra tid så att jag ska förstå.

Genom utbildningen på Home of Peace ger Sajman sig själv en ljusare framtid. Samtidigt önskar han av hela sitt hjärta att även hans syskon ska få samma möjlighet till utbildning.

Du kan hjälpa fler barn att få möjlighet att gå i skola. Gå in på https://barnmissionen.se/ge-en-gava/

Angelica hade alla odds emot sig. Hennes mamma lämnade familjen och Angelica och hennes systrar blev snabbt undernärda. Men på två år har Angelica gått från att vara en liten, sorgsen och mager flicka, till en livlig tjej som trivs med livet.

Eva-Mari Blomqvist är tillsammans med sin man Torbjörn ansvariga för Barnmissionens arbete på Filippinerna. I november 2016 mötte hon Angelica vid ett besök i ett mycket fattigt område i Filippinernas huvudstad Manila.

När jag första gången träffade Angelica hade mamman lämnat huset tre dagar tidigare. En av de äldre systrarna, som då var nio år, var den som skulle sköta hemmet och de fem syskonen, berättar Eva-Mari.

Efter några turer till de sociala myndigheterna sattes åtgärder in för att stödja familjen. Idag har de stöd av en granne som ser till att barnen får mat och att de barn som är i skolåldern kommer till skolan.

Barnmissionen på Filippinerna arbetar med att hitta undernärda barn i fattiga områden. Varje år får cirka 400 barn hjälp via detta program.

Vi kartlägger orsakerna till undernäring och sätter in de åtgärder som behövs. Den vanligaste orsaken till undernäring är brist på kunskap om nyttig mat och basal hygien. Andra vanliga orsaker är medicinska orsaker som mask i magen och övre luftvägsinfektioner. Därefter kommer brist på pengar, berättar Eva-Mari.

Barnmissionens undernäringsteam väger och mäter barn i drabbade områden och ser vilka barn som är små för sin ålder. Därefter sätts olika åtgärder in.

Mest handlar det om utbildning av föräldrarna, hälsoundersökning och eventuell medicinsk behandling. I vissa fall delar vi även ut mat. Oftast räcker det med en insats under tre månader för att förändra förhållandena. Vi har också teoretisk och praktisk utbildning i matlagning och inhandling av nyttiga grönsaker och frukter.

Ett undernärt barn som inte får behandling innan sex års ålder riskerar problem under hela livet. De blir kortväxta, hjärnan utvecklas inte normalt och de får dessutom problem med inlärning, både i skolan och i arbetslivet.

Kan vi sätta in åtgärder tidigt, helst under de första tusen dagarna av ett barns liv, hjälper det mycket. Men det allra bästa är ändå att förebygga undernäring, säger Eva-Mari Blomqvist.

Du kan hjälpa till och ge en gåva till Barnmissionens hjälparbete här: https://barnmissionen.se/ge-en-gava/

Barnmissionen har varit med och byggt upp toaletter och duschar i den kenyanska slumstaden Kibera. Häromveckan var Bo Wallenberg på plats och invigde byggnaden.

– Nu har vi bättre sanitära förhållanden och mina barn är friskare, berättar Mary som bor i slumstaden.

När Bo Wallenberg besökte Kenya häromveckan fick han vara med och inviga en byggnad för toaletter och duschar i en av Afrikas största slumstäder i utkanten av Nairobi.

Kibera är en av Afrikas största slumstäder. Här bor minst 200 000 fattiga människor under mycket enkla förhållanden, berättar Bosse.

Utan vatten och avlopp är många hänvisade till ”flying toilets – flygande toaletter”. Det innebär att folk uträttar sina behov i en plastpåse som sedan slängs bakom huset. Det påminner om svenska hundbajspåsar, men det finns inte några sopcontainrar där man kan kasta påsarna.

Plastpåsarna går sönder och sprider en fruktansvärd stank. När det regnar översvämmas hus och gator av avträdesvatten och många blir sjuka.

Tillsammans med hjälporganisationen I Choose Life och kyrkan Nairobi Chapel, som ligger granne med slumområdet, är Barnmissionen med och stöttar bygget av en sanitetsbyggnad med toaletter och duschar för de boende i området.

Häromveckan, när Barnmissionens ledare Bo Wallenberg var på besök i Kenya, fick han vara med om invigningen.

Med svenska ögon mätt är det enormt underdimensionerat med åtta toaletter och åtta duschar i en gigantisk slumstad. Sanitetsbyggnaden har ett riktigt avlopp, men ännu så länge finns det inte någon vattentillförsel utan vi måste köpa in vatten. Men jag tror att det här är början på något större.

Jag tror att Barnmissionen framöver kommer att vara med och hjälpa till med vattentillförseln. Vi vill samla upp regnvatten som vi kan använda till spolning och kanske kan vi framöver dra fram en vattenledning i Kibera, säger Bo Wallenberg.

De boende får betala en liten avgift för att använda toaletter och duschar. På så sätt värdesätter folk toaletterna, samtidigt som anställda kan finnas på plats och se till att toalettbyggnaden hålls fräsch.

En av de boende i Kibera är Mary.

­Livet här är inte precis en dans på rosor. Under lång tid var mina barn ofta sjuka i diarré och alla pengar vi hade gick åt till läkarvård.

Mary fick höra att det krävdes riktiga toaletter för att komma till rätta med barnens hälsoproblem. Men den närmaste toaletten låg 150 meter från huset och avgifterna var höga. Totalt betalade familjen 1 800 kenyanska shilling (140 svenska kronor) per månad.

­Det var en stor kostnad för oss, eftersom vi har en väldigt låg inkomst. Ändå var jag tacksam för att barnen blev friskare tack vare toaletterna.

Mary bad ofta i sitt hjärta om en lösning – och bönen fick svar. Nu finns den nybyggda sanitetsbyggnaden alldeles i närheten av Marys bostad. Toalettavgifterna för familjen har sjunkit till 250 shilling, motsvarande 20 kronor, per månad.

De sanitära förhållandena i området har blivit betydligt bättre och mina barn är friskare, berättar Mary.

Du kan hjälpa till och ge en gåva till Barnmissionens hjälparbete

https://barnmissionen.se/ge-en-gava/

Snart öppnas dörrarna till Barnmissionens sommarläger i Dubechno – men sommarprogrammet har redan börjat! På internationella barndagen blev det Barnfestival med 600 gäster, presenter, aktiviteter – och 50 kg tårta. 

Ge en sommargåva

Den 1 juni, på internationella barndagen, bjöd Barnmissionen i Ukraina till festival. Festivalprogrammet var intensivt och fyllt med framträdanden av No Corruption Generation-klubbar, sport, ett dansmaraton, workshops, roliga lekar och tävlingar.
– Barnen hade en fantastisk dag, fick många nya vänner och nya upplevelser, berättar Lyudmila Lonyuk.

Samma dag deltog Barnmissionen också en barnfestival i Lutsk och träffade barn på flera sjukhus i regionen. Under dagen mötte Barnmissionen totalt över 3 800 barn. Vilken start på sommaren!

Lyudmila vill rikta ett särskilt tack till alla givare som gör dagar som dessa möjliga.
– Vi önskar er en solig och oförglömlig sommar, säger hon.

Hej!

Det går inte att göra inbetalningar via PG 900143 med OCR-nummer!
Det har uppstått tekniska problem med inbetalningar via OCR – det innebär att du inte kan ge din gåva enligt de uppgifter som finns på det inbetalningskort som gått ut med vår senaste tidning. Banken arbetar med att åtgärda detta.

Vi behöver verkligen din gåva, så vi ber dig att göra inbetalningen via något av följande alternativ:
PG 901080-2
BG 901-0802
Märk insättningen ”Sommargåva”. Observera att du inte kan använda ditt OCR-nummer.

Du kan också ge din gåva via vår kampanjsida >>

Två barn som var på lägret förra sommaren – och som längtar tillbaka – är Solomia och Olia. Båda flickorna växte upp i familjer utan en pappa, och ingen av dem hade varit på en semesterresa tidigare. De roliga och glada sommarveckorna på lägergården i Dubechno har de burit med sig hela året!


Ett roligt sommarlov fanns inte på kartan
Solomia kunde inte ens drömma om ett sommarläger förra året. Hennes morbror var vid fronten och hennes mamma och mormor oroade sig mycket och grät ofta. De mesta av deras pengar gick till att stödja morbrodern. Att ha ett roligt sommarlov med lek och kompisar fanns inte på kartan. Därför blev förstås glädjen enorm när Solomia fick inbjudan till sommarlägret i Dubechno!

Väl på lägergården älskade Solomia allt. Stora och ljusa byggnader, fina lekplatser, en ocean av blommor, god mat, och det allra viktigaste – bra och snälla ledare, och hela atmosfären på lägret var fylld av kärlek och omsorg.

Dagarna flög iväg
När Olia fick inbjudan till lägret blev hon både glad och lite nervös – hon hade aldrig åkt så långt hemifrån tidigare och visste inte alls hur ett läger skulle kunna vara. Innan hon gick på bussen kramade hon sin mamma och bror hårt och bad dem ta henne tillbaka om hon inte skulle gilla lägret. Men dagarna på lägret flög iväg så fort! Olia fick många nya vänner och hade så mycket kul, ledarna var vänliga och maten var bara fantastiskt god!

Efter att Olia kommit hem igen skrev hon ett tackbrev till Barnmissionen. ”Jag är så tacksam för alla som gav mig en underbar semester i Dubechno. Jag gillade allt, men det viktigaste var att jag insåg hur mycket Gud älskar mig!”

I sommar kommer över 1 600 barn, precis som Solomia och Olia, få sitt livs sommar på lägergården i Dubechno. Tack för din gåva som gör det möjligt!

Ge en sommargåva