Alice Aaberg Bo Wallenberg och Alice Aaberg

I 25 år har Alice Aaberg arbetat åt Barnmissionen (Children´s Mission) i Danmark. I måndags firades ”25-åringen” med blommor, tal och trevlig gemenskap på Barnmissionens kontor i Malmö.

Plikttrogen, glad, flexibel och uthållig. Hyllningsorden var många när Alice Aabergs 25 år på Children´s Mission firades. Under åren som gått har hon arbetat för åtta danska missionsledare och jobbat på sju olika kontor.

– För mig är det hjärtat för barnen som är det centrala. Det är därför jag jobbat kvar i så många år, sade Alice Aaberg.

Barnmissionens generalsekreterare Bo Wallenberg, som själv har arbetat för Barnmissionen i 30 år, konstaterade att det är han och Alice Aaberg som varit Barnmissionen trogen under längst tid.

– Du har alltid varit mån om att värva nya givare. Jag glömmer aldrig när du ringde in till Danmarks radio och berättade om Barnmissionens arbete, sade Bo Wallenberg och fick Alice Aaberg att berätta hela historien.

– Det var ett Ring så spelar vi-program, där man fick berätta lite om sig själv och önska en låt. Jag ville inte prata om mig själv, men fick en idé om att jag kunde ringa in och berätta om det som jag lever för – missionens arbete.

Alice Aaberg kom med i programmet. Hon fick berätta vad Children´s Mission gör och att hon själv på plats fått se hur hjälpen når fram till de behövande på Filippinerna.

– Jag fick berätta väldigt mycket längre än vad som var brukligt och sedan gjorde programledaren något som han aldrig gjort tidigare, han bad om telefonnumret till Children´s Mission så att de som var intresserade kunde höra av sig dit.

Timmarna efter programmet blev Children´s Missions växel nedringd av folk som hade hört Alice Aaberg berätta och ville veta mer. Radioinslaget ledde också till att missionen fick 20 nya faddrar.

Mihai Baltaga och Andrei Brie från Prison Fellowship  Romania tillsammans med Bo Wallenberg från Barnmissionen

– Ge inte pengar till tiggarna utanför affärerna. Hjälp istället romerna på plats i Rumänien.

Det säger Andrei Brie, ledare för Barnmissionens samarbetsorganisation Prison Fellowship Romania, som i måndags besökte Barnmissionen tillsammans med Mihai Baltaga.

I 25 år har Prison Fellowship Romania (PFR) arbetat med flera utsatta grupper – romska familjer, hemlösa samt fångar och deras familjer. Sedan 2012 samarbetar de med Barnmissionen som regelbundet skickar hjälpsändningar med materiell hjälp till Rumänien.

Hjälpen från Sverige kommer från privatpersoner och från det svenska försvaret. Hit går också produkter som inte blir sålda i Öppna Hjärtats second hand-butiker. I Rumänien delas hjälpen ut till utsatta familjer. En del säljs i organisationens två second hand-affärer, för att ge pengar till hjälparbetet.

– Vi arbetar med fångarnas familjer. Det är inte barnens fel att föräldrarna har gjort fel val i livet. När pappan sitter i fängelse har mamman och barnen inget att äta. Då går vi in och hjälper familjerna. Det är viktigt att vi gör vad vi kan så att inte barnen följer sina föräldrars dåliga exempel, säger Andrei Brie.

Organisationen har samarbete med 17 fängelser i Rumänien. De driver bland annat ett rehabiliteringshem för före detta fångar, för att hjälpa dem ut i samhället istället för att återvända till kriminaliteten. 45 platser finns på hemmet, men många fler – mellan 270 och 280 personer – står i kö för att få komma dit.

PFR har också ett center för hemlösa och två dagcenter för barn. I ett soppkök serveras varje dag tre mål mat till 250 personer. Just nu byggs soppköket ut kraftigt och från och med i sommar ska de kunna hjälpa 600 personer med tre mål mat varje dag.

En stor del av hjälpen går till romska familjer som många gånger lever i svår misär. Organisationen hjälper 8 000 romska familjer.

– Vi tror på att ge romerna hjälp på plats i Rumänien. Att romer tigger utanför affärer i Sverige är ingen bra lösning och jag uppmanar svenskarna att inte ge dem pengar i handen. Då är det mycket bättre att hitta lösningar för dem på hemmaplan – och det är det som vi arbetar med, tillsammans med bland andra Barnmissionen, säger Andrei Brie.

Fredrik med filippinska släktingar

När Barnmissionen var nya på Filippinerna var det ganska vanligt att barnen som kom till Missionens barnhem adopterades bort. Fredrik Jonasson (eller Anjolo som är hans filippinska namn) var en sådan pojke och han adopterades av svenska föräldrar när han var 2 år. Nu är han vuxen och lever ett självständigt liv i Sverige men besökte Filippinerna för ett drygt år sedan och fick via Barnmissionens medarbetare kontakt med några av sin mammas kusiner.

Det var tack vare sin så kallade ”lifebook” som Barnmissionen kunde hjälpa Fredrik att hitta sin familj. I den boken fanns det bilder från hans tid på barnhemmet men framför allt hans födelsebevis och det var med hjälp av det som familjen kunde spåras.

När han träffade släktingarna fick han veta att hans mamma var död men att hon hade haft ett bra liv. Han fick veta att han har sex filippinska syskon, ett antal mostrar och morbröder samt kusiner. Eftersom han skulle återvända till Sverige dagen därpå fanns det inte så mycket tid att umgås, men med hjälp av sociala medier har de haft kontakt med varandra.

Nu har Fredrik varit tillbaka på Filippinerna. Tack vare kontakten med ursprungsfamiljen kunde han för en tid sedan fira en stor familjeåterförening.

Fredrik är tacksam för att han fick stöd och hjälp av Barnmissionen under sin första tid i livet. Han är tacksam för sin svenska familj och han är jätteglad att han hittat sin filippinska familj. Han planerar för fler besök på Filippinerna framöver och känner sig lyckligt lottad som har familj både på Filippinerna och i Sverige.

Eva-Mari Blomqvist

Fredrik med filippinska systrar

Flickor i Loki med menskoppar

Brist på mensskydd gör att många flickor i tredje världen stannar hemma från skolan när de har mens.

Nu introduceras menskoppar bland flickorna på Barnmissionens skola i Lokichoggio, Kenya.

Ett dolt problem är flickors och kvinnors tillgång till mensskydd i tredje världen. Tyvärr är ämnet ofta skambelagt även om det är den mest naturliga sak i världen.

I Lokichoggio, Kenya, har problemet blivit mycket märkbart då en del av våra skolflickor nu kommit upp i pubertetsåldern. Bindorna är dyra och heller inte bra för miljön. Vi vet att många flickor i tredje världen väljer att stanna hemma från skolan de dagar de har mens då de känner sig osäkra på grund av dåligt mensskydd.

Så vill vi inte ha det. Flickor ska ha samma möjlighet som pojkar att gå i skolan och inte behöva stanna hemma på grund av ett problem som rör oss alla.

”The Cup”

Vår dotter Anna gjorde mig uppmärksam på menskoppen ”the Cup”. Jag fick kontakt med Camilla Wirsén, en svensk eldsjäl som arbetar med The Cup Foundation i Kenya. Hon har tillsammans med sina utbildare introducerat menskoppen i ett flertal skolor i Kenya, med stor framgång.

Vad är det då som är så bra med menskoppen? Det finns många saker. Koppen är gjord av silikon, som är ett medicinskt testat material. Den samlar upp blodet som sedan töms regelbundet, en till två gånger per dag, under perioden. Koppen återanvänds efter avsköljning. Det krävs väldigt lite vatten. Samma kopp kan sedan användas i upp till fem år!

En kopp kostar mellan 200 och 400 kronor, så det finns mycket pengar att spara. Den är lätt att använda för unga flickor såväl som äldre kvinnor. Det blir ju heller inget ”skräp” att ta hand om och därför är den väldigt miljövänlig.

Visade och berättade

Efter långa samtal och många frågor beslöt vi att låta en av utbildarna komma till Loki för att introducera The Cup. Under en vecka träffade utbildaren olika grupper: lärarna tillsammans med Barnmissionens lokala samarbetspartner LEDO, chefer och byledare, våra skolflickor och deras föräldrar, andra kvinnor från stan och även några av de så kallade Raya-flickorna som inte går i skolan.

Det var mycket spännande att se hur intresserade alla blev, kvinnor såväl som män. Utbildaren presenterade det hela mycket proffsigt och när veckan hade gått var det ingen tvekan. Alla var överens: Detta är en smart lösning! Detta vill vi prova!

Dra igång på allvar

En försöksgrupp av kvinnor har fått prova koppen i tre månader och då deras upplevelse är mycket positiv vill vi nu köra igång på allvar. Mer träning behövs dock innan vi delar ut kopparna.

Camilla Wirsén har ett väl utfört program där hon även inkluderar pojkar i utbildningen. De måste också få lära sig hur flickorna har det så att de kan respektera dem, säger hon.

Vår förhoppning är att kunna ge skolflickor kopparna utan kostnad medan kvinnor ska få köpa dem till något reducerat pris.

Den som vill vara med och sponsra en menskopp kan göra det via Barnmissionens webbshop www.barnmissionen.se/shop. Det går också att swisha 200 kronor till Barnmissionens swishkonto 9010802 och uppge ”Kopp”.

BIRGITTA ARNLUND

Demonstration av menskoppar i Loki, Kenya Undervisning om menskoppar i LokiMenskoppar i Kenya

Mat till skolbarn

Hjälp oss att ge matpaket, menskoppar, skoluniformer och böcker till de barn som finns i Barnmissionens arbete.

Matpaket

Att lära sig något på tom mage är nästan omöjligt. Därför får alla skolbarn i Barnmissionens skolor ett näringsrikt mål mat per dag. Men det räcker inte alltid. Många av de barn vi har i vårt arbete kommer från så fattiga omständigheter att de knappt får mat hemma. Därför behöver vi ibland stödja familjerna med extra mat.

För 100 kronor ger du ett matpaket med tio kilo baslivsmedel till våra familjer. Swisha till 9010802 och uppge ”Matpaket”. Du kan också ge en gåva här.

Menskoppar

Menskoppar

Menskoppar är en smart lösning för våra skolflickor som ofta stannar hemma från skolan när de har menstruation, eftersom de inte har råd med mensskydd. Menskoppen är medicinskt testad, den kräver väldigt lite vatten och kan användas i upp till fem år.

För 200 kronor ger du en menskopp till en skolflicka. I priset ingår också utbildning om koppen, hygien och samlevnadsfrågor. Swisha till 9010802 och uppge ”Kopp”. Du kan också ge en gåva här.

Skoluniform

Skolböcker/skoluniform

Skoluniformer och skolböcker är nödvändiga för att barnen ska kunna gå i skolan. Ofta är skoluniformerna de enda rena och fina kläder som barnen har. Ofta går de runt i trasiga kläder till vardags, men i samma stund som de tar på sig skoluniformen blir de lika fina som alla andra.

För 300 kronor ger du skolböcker och skoluniform till ett av våra skolbarn. Swisha till 9010802 och uppge ”Skola”. Du kan också ge en gåva här.

Vulkanutbrott på Mount Mayon. Foto Ezra Acayan  Vulkanutbrott på Mount Mayon. Foto Wikipedia

69 000 personer har evakuerats sedan vulkanen Mount Mayon på Filippinerna fått ett större utbrott. Nu går Barnmissionen in och hjälper de evakuerade familjerna med myggnät, filtar och större tält som används som skolsalar. Hjälp oss att hjälpa genom att ge en gåva via Barnmissionens Swishnummer 9010802 och uppge Vulkanutbrott.

Mount Mayon ligger 330 kilometer sydost om huvudstaden Manila. Det är Filippinernas mest kända vulkan, som under de senaste 500 åren haft mer än 50 utbrott. Vid ett stort utbrott 1814 dog 1 200 personer.

Den 13 januari i år märktes ny aktivitet på Mount Mayon och den 22 januari fick vulkanen ett utbrott. Sedan dess har lava fortsatt att spruta och fler än 69 000 personer har tvingats bort från sina hem.

Nu går Barnmissionens filippinska avdelning, Children´s Mission Philippines, in och gör en hjälpinsats i området, där flera av missionens personal har sina familjer.

– Vi planerar att hjälpa flyktingar i flyktinglägren nära vulkanen. I första hand kommer vi att ge filtar och myggnät till 1 515 familjer i tre läger. Vi kommer också att hjälpa till med fem tält som kan användas till tillfälliga klassrum för barnen, berättar Torbjörn Blomqvist som är Missionsledare för Children´s Mission Philippines.

På måndag den 12 februari reser Torbjörn och Eva-Mari Blomqvist till området  för att se vilka behov som finns och hur Children´s Mission bäst kan hjälpa de drabbade barnen i området.

Vill du vara med och hjälpa de evakuerade familjerna? Swisha ditt bidrag till Barnmissionens Swishnummer 9010802 eller plusgiro 901080-2 uppge ”Vulkanutbrott”. 

Varmt tack för din hjälp!

Foton: Wikipedia Commons

Brand i slumområde i Kenya

En förtvivlad kvinna återser platsen där hennes bostad låg. Nu har hon inte längre någonstans att bo. Foto: Francis Nderitu.

En jättelik brand har ödelagt stora delar av slumområdet Langata (Kijiji) i Kenyas huvudstad Nairobi. Fyra personer har dött och 5 000 personer är hemlösa.
Hjälp oss att hjälpa de hemlösa med mat, köksutrustning och sanitetsartiklar! 
Swisha till 9010802 och uppge ”Brand Kenya”.

Det var på söndagskvällen den 28 januari som branden bröt ut i slumområdet och snabbt spred sig bland bostadsskjulen.
– Den här branden är stor! Jag kan höra explosionerna och skriken från mitt hus, skriver Caroline Kimutai till Chelimo Keter från Barnmissionens afrikanska avdelning Children´s Mission Africa i Nairobi.
Fyra människor har rapporterats döda och 5 000 personer blev hemlösa när deras bostäder brann upp. De har nu varken mat, kläder eller någonstans att bo.
– Många barn som bor i Kijiji har påverkats. De kan inte gå till skolan och de har förlorat allt, inklusive nödvändigt skolmaterial, berättar Chelimo Keter och tillägger:
– Enligt de senaste rapporterna jag har fått har 1 956 hus förstörts. Det betyder att ungefär 5 000 personer behöver omedelbar hjälp i form av någonstans att bo, men också mat, sanitetsprodukter, köksutrustning och redskap. För att barnen ska kunna komma tillbaka till skolorna krävs både skoluniformer och nödvändigt skolmaterial.
Barnmissionen driver genom ABC Childrens´s Aid en skola för barn i Nairobis slumområden. Men barnen på den skolan kommer från ett annat av stadens slumområden och berörs inte direkt av branden.
Det hindrar inte Children´s Mission Africa från att hjälpa dem som drabbats av storbranden. Genom ett bidrag till Barnmissionens insamling hjälper du oss att hjälpa de mest utsatta. Ge din gåva via Swish, nummer 9010802. Märk inbetalningen Brand Kenya. Du kan också använda Barnmissionens plusgiro 90 10 80-2 eller ge en gåva via Barnmissionens gåvosida.

Brand i slumområde i Kenya

Slumområdet Kijiji förvandlades till en soptipp efter söndagens brand, där fyra personer dog och 5 000 personer blev hemlösa. Foto: Francis Nderitu.

Brand i Kenya

Husen i Kijiji bestod av enkla plåtskjul, som stod alldeles intill varandra. Branden spred sig snabbt från hus till hus och förödelsen blev enorm. Foto: Francis Nderitu.

Camille, Janela och Kylie

289 undernärda barn fick hjälp av Barnmissionens undernäringsprogram på Filippinerna förra året. Tre av dem är Camille, Janela och Kylie.

Camille var två år och fyra månader när hon kom med i programmet. Då vägde bara nio kilo och var 74 centimeter lång. Enligt Camilles mamma var hon irriterad och gnällig och ofta sjuk. Camille fick medicin för att bota hennes TBC, hon fick Probiotica och dessutom lunch tre-fyra gånger i veckan i ett antal månader. Dessa luncher tillagades tillsammans med andra mammor som också hade undernärda barn.

Sakta men säkert förändrades Camilles tillstånd och när hon lämnade programmet i december vägde hon tolv kilo. Samtidigt har situationen för hennes mamma också blivit bättre, tack vare rådgivning, utbildning och uppmuntran. Hon vet nu hur hon kan tillaga god, nyttig och billig mat, samtidigt som hon känner till sina rättigheter och skyldigheter som kvinna i det filippinska samhället.

Inkomster räckte inte till mat

Janela var två år och två månader när Barnmissionens medarbetare mötte henne. Hon vägde då åtta kilo och var 81 centimeter lång. På grund av den livssituation familjen hade var hennes näringsstatus mycket dålig. Janelas mamma arbetade med att sälja örter, medan fadern var arbetslös, så inkomsten i familjen täckte inte på långa vägar de utgifter familjen med sju barn hade för att kunna äta sig mätta.

Janela var med i undernäringsprogrammet i nästan fem månader. Hälsan och vikten kontrollerades regelbundet, hon fick Probiotica och föräldrarna deltog i föräldraklasser. Janelas vikt ökade till elva kilo. Fadern fick jobb som byggnadsarbetare och Barnmissionens personal kunde också dela sin tro på Jesus Kristus med familjen.

Försummad av föräldrar

Kylie passar precis in i bilden av ett barn som behöver hjälp. Hon var ett och ett halvt år gammal och vägde 7,2 kilo när hon kom med i undernäringsprogrammet. Hon såg så tunn ut och drabbades ofta av luftvägsinfektioner. Hennes utseende avslöjade att hon var försummad av sina föräldrar och en förklaring till detta var att de ofta arbetade med sopsortering för att få ihop tillräckligt med pengar för att försörja familjen med mat. Oftast lämnades Kylie ensam med sin äldre syster som barnvakt.

Barnmissionens nutritionsarbetare övervakade Kylie i nästan fem månader och hon fick hjälp med avmaskning,  vikt- och längdkontroll, medicinska kontroller, Probiotica-tillskott och luncher. Föräldrarna fick utbildning i hälso- och nutritionskunskap och som ett resultat av dessa insatser ökade vikten till 9,5 kg och längden till 74,8 cm.

Hundratals får hjälp

Barnmissionens undernäringsprogram har pågått i flera år och det är många barn som får hjälp av nutritionsarbetare, sjuksköterskor och volontärläkare. Under 2017 fick 289 undernärda barn hjälp. Målet är att hjälpa ett barn att få normal vikt inom tre månader, men för vissa barn tar det längre tid.

Våra medarbetare på Filippinerna är väldigt glada när de ser att resultatet av deras ansträngningar blir friskare och lyckligare barn. Dessa tre flickor och deras familjer var också bland de 425 mottagarna av ett matpaket inför julen 2017. Familjerna är mycket tacksamma för all hjälp de fått från Barnmissionen och deras givare.

Eva-Mari Blomqvist

Robert och hans familj i Uganda får hjälp till skolgång.

Robert är sex år gammal och bor i Uganda. Tack vare hjälp från Barnmissionen/ABC Children´s Aid får han och hans syskon gå i skola. Genom utbildning hoppas Robert kunna bryta sig loss från fattigdomen som präglar hans vardag.

Robert och hans två äldre syskon går i Barnmissionens/ABC Children Aid´s grundskola i Uganda. Han har även två yngre syskon som inte har börjat i skolan ännu, men även de ser fram emot att studera i framtiden.

Robert är en klok och positiv pojke som förstår att han måste studera hårt för att lyckas i livet.

När Roberts pappa lämnade familjen blev mamman den enda familjeförsörjaren. Hon har aldrig fått gå i skola och kan därför inte få något ordentligt arbete. Hon samlar sopor från människor I byn och städar åt andra, men lyckas bara tjäna en dollar om dagen, vilket inte räcker till de mest basala behoven för familjen och barnen.

Det hus som familjen hyr består av ett enda rum. El och vatten ses som lyxvaror och alla kvällsaktiviteter måste därför göras i skenet från stearinljus. Det finns inget kök, så all mat tillagas utomhus.

Roberts familj och tio andra familjer i området delar på en enkel sanitetsanläggning. Vatten hämtas en bra bit iväg från hemmet och det är barnens uppgift att dagligen hämta vatten till hushållet.

Familjen äger bara en säng som mamman delar med de två yngsta barnen. Robert och hans två äldre syskon sover på mattor på golvet.

Roberts mamma är mycket tacksam för den utbildning som barnen får genom Barnmissionen/ABC. Hon vet att utbildning är en nyckel för att bryta sig loss från fattigdom. Barnen är väldigt tacksamma för sin skola och de är övertygade om att de tack vare sin utbildning en dag kommer att göra sin mamma stolt.

Sexåriga Robert får skolhjälp i Uganda

Matutdelning i Bangladesh

När de värsta översvämningarna på hundra år slog till mot Bangladesh i augusti var Barnmissionens givare snabba att hjälpa till. En insamling drogs igång för att hjälpa Barnmissionens skola Home of Peace med mat till eleverna och fröer för att återställa skolans odlingar. Men pengarna gick också till nödhjälp till drabbade familjer i området som fått hus och hem förstörda och sin arbetsinkomst förlorad.

Hittills har 1 718 familjer fått nödhjälp genom lokala kristna kyrkor som Barnmissionen samarbetar med. Varje familj har fått åtta kilo ris, ett kilo linser, ett kilo salt och en liter sojabönsolja.

– Vi är så glada och tacksamma till Barnmissionens givare för all hjälp till översvämningsoffren. Vi vill framföra ett tack från alla familjerna. Hjälpen har inneburit en stor välsignelse för dessa utsatta människor. Fortsätt gärna att tänka på dessa människor som verkligen får kämpa hårt för att överleva i en tid då priserna på mat har stigit kraftigt, skriver Albert Mridha, som leder Barnmissionens arbete i Bangladesh.

Matutdelning i Bangladesh