Rent vatten och getter ger hopp

Möjlighet till självförsörjning och tillgång till rent vatten. De projekt Barnmissionen driver tillsammans med lokala församlingar når ut till en del av de mest utsatta på Zambias landsbygd. Arne och Ellen Panduro har precis kommit hem från ett besök i Zambia där de utvärderat de pågående projekten. Och resultaten är glädjande.

 Tidigare behövde kvinnorna i byn vandra i en till två timmar för att hämta vatten i små sjöar och vattendrag. Vatten som dessutom var förorenat och gjorde både barn och vuxna sjuka. Idag är situationen en helt annan för tusentals människor på Zambias landsbygd. De 10 vattenbrunnarna som borrats och försetts med handpumpar är så enklaZM Vandboring (41) att använda att även barn kan pumpa upp rent vatten.

– Överallt där det har grävts brunnar berättar byborna att antalet vattenburna sjukdomar har minskat kraftigt, berättar Arne Panduro som nyligen varit på besök för att utvärdera projektet.
– Speciellt fick barnen inte längre diarréer som tidigare.

Vid alla brunnar finns en enkel handpump som används för att hämta upp vattnet. I varje by som fått en brunn har två personer utsetts till att ta hand om underhåll och eventuella reparationer av pumpen. Det är byborna själva som ska sköta underhållet. Varje familj betalar 1 dollar i månaden till en gemensam reparationskassa som ska stå för reservdelar. På det sättet är projektet självförsörjande.

Ett annat projekt som spelar stor roll för många av de mest utsatta på Zambias landsbygd är att ge getter till familjer som inte har några andra möjligheter att försörja sig själva.
– Vi besökte fem familjeZM Gedepr (17)r som har fått getter från Barnmissionen, berättar Arne Panduro.
– Många män och kvinnor i de områden vi besökt är döda i aids och har efterlämnat minderåriga barn.

När det händer är det ofta mor- och farföräldrar som får ta hand om dem, även om de själva är i pensionsåldern. Det är inte bara barnbarn som tas in i familjen, men också föräldralösa barn från bygden som står helt utan egen familj. Det är nämligen tradition att föräldralösa barn är byns kollektiva ansvar.

En del av dessa mor- och farföräldrar har fått två getter via getprogrammet för att få hjälp att kunna försörja sig själva.
– Tacksamheten var stor hos dem vi talade med. Flera sa att de har fått nytt hopp för framtiden eftersom de nu kunde betala för barnens skolgång och att de nu hade mat till den nya och stora familjen.

– Vi pratade med en mormor vars man, dotter och svärson alla var döda. Nu stod hon ensam med två små barnbarn att ta hand om.
– Hon hade fått två getter som, berättade hon, hade gett henne hopp och möjlighet att skapa en framtid för sig och sina ”nya” barn, berättar Arne Panduro.
– Hon lyste av glädje när hon berättade sin historia.

– På vägen tillbaka till vårt hotell blev vi överväldigade av tacksamhet över att vara en del av detta fantastiska arbete, där vi verkligen är med och gör en skillnad. Det är kristen diakoni i praktiken.

– Samtidigt tänker jag också med stor tacksamhet på alla våra trofasta givare hemma i Skandinavien, som har skapat grunden för att Barnmissionen kan hjälpa ute i världen där nöden är stor, säger Arne Panduro.