I åtta år har Triza Amoni fått hjälp från Barnmissionens partner Ledo i Lokichoggio, Kenya. Det har betytt allt. När styvpappan ville att hon skulle giftas bort som tioåring gick de svenska sponsorerna in och sponsrade Trizas utbildning. Snart är hon färdigutbildad advokat.

– Först av allt vill jag tacka Gud för livets gåva, för välsignelser, beskydd, vägledning, hälsa och för att han alltid älskar mig och finns där för mig och aldrig lämnar mig. Men jag vill också tacka alla människor som har hjälpt mig genom livet. Tack för att ni har varit så generösa och sponsrat min utbildning i åtta år!

– Jag minns hur det kändes när min pappa dog och min styvpappa ville att jag som tioåring skulle gifta mig med en gammal man. Jag hade inget hopp i livet. Men så träffade jag KeA och Birgitta Arnlund. De visade mig så mycket kärlek och vänlighet och gav mig en chans att fortsätta studera.

– De frågade vad jag ville göra i livet och jag svarade att jag drömde om att bli en advokat. Nu lever jag min dröm och håller på att utbilda mig till advokat. Jag studerar mycket hårt för att nå mina mål.

– Ord kan inte förklara hur tacksam jag är för att ni brydde er om mig och tog mig till bra skolor som min fattiga familj inte kunde betala, trots att jag bara var en liten flicka i ett samhälle där flickor inte har något värde.

33 000 barn gifts bort varje dag. Läs mer här. 

Lucy rymde istället för att gifta sig. Läs mer här.

Ge en gåva till Barnmissionens arbete mot barnäktenskap. Ge din gåva här eller swisha till 9010802. Uppge “Barnäktenskap”.

Lucy skulle giftas bort som tolvåring. Istället rymde hon hemifrån för att gå i skola. Idag har hon försonats med sin familj och både Lucy och hennes pappa jobbar nu hårt för att fler barn ska få gå i skolan istället för att giftas bort i alltför tidig ålder.

Lucy kommer från en massajfamilj i Kenya. Enligt kenyansk lag är barnäktenskap förbjudet, men på många håll lever de gamla traditionerna kvar och unga flickor gifts bort väldigt tidigt. Lucys mamma giftes bort redan som tolvåring med en man som var mycket äldre och som redan hade tre fruar.

När Lucy själv blev tolv år gammal väntade samma öde på henne.

– Min pappa ville gifta bort mig med en man som han själv hade valt ut. Men jag ville inte. Jag var bara tolv år gammal och jag ville inte gifta mig, berättar Lucy.

Lucy brukade gå till söndagsskolan och nu sprang hon dit för att be till Gud.

”Gode Gud, hjälp mig”

– Jag bad: ”Gode Gud, hjälp mig. Jag vill inte att pappa ska gifta bort mig med den här mannen. Han är gammal och jag älskar inte honom.”

Redan samma dag fick hon ett första bönesvar.

– När jag kom hem från bönen var en av skolledarna på besök. Han bad min pappa att inte gifta bort mig. Han ville istället att jag skulle få gå i skolan och utbilda mig.

Men Lucys far hade bestämt sig. Äktenskapet skulle bli av. Den tilltänkta mannens familj kom också med djur som skulle utväxlas innan äktenskapet.

Utsattes för könsstympning

Lucy förbereddes för äktenskapet genom kvinnlig könsstympning, något som är förbjudet i Kenya, men som fortfarande förekommer.

– Det gjorde verkligen jätteont. Jag grät, men min mamma sa att jag inte skulle oroa mig. Min mamma bad för mig och andra bad också för mig. Jag tror på Gud och vet att han hjälper mig.

Lucy visste att om bara ett par månader skulle äktenskapet bli verklighet. Hon sprang till skolan och bad rektorn att hjälpa henne och låta henne stanna i skolan istället. Men pappan kontaktade en grupp bykrigare som kom till skolan och tvingade Lucy att följa med dem hem.

Lucy gav inte upp. Hon rymde hemifrån och tog sig ända till Nairobi, där hon hamnade i ett räddningscenter. Hon anmälde sin pappa för att han tvingat henne till kvinnlig könsstympning, något som ledde till att pappan dömdes till sex månaders fängelse.

Saknade sin familj

I Nairobi träffade Lucy en person från Barnmissionens systerorganisation ABC. Lucy berättade vad hennes far hade tänkt för henne och under flera års tid fick hon gå i skola i Nairobi. Men hon saknade sin familj.

– Jag hade inte träffat min mamma och mina syskon på så länge och jag saknade dem så väldigt mycket. Jag ville åka hem och träffa dem, men jag visste inte vad som skulle hända.

Tillsammans med ABC:s representant reste Lucy tillbaka till sin hemby. Föräldrarna fick höra om Lucys utbildning och de uppmanades att förlåta sin dotter för att hon rymt hemifrån.

– Mötet gick bra. Min pappa hade saknat mig och han förlät mig för att jag hade rymt från att bli bortgift.

Tillbaka i familjen

Idag bor Lucy tillsammans med sin familj igen. Hon jobbar som skolsekreterare på Barnmissionens/ABC:s skola bland massajerna i Namelok.

– Jag skulle vilja bygga ett räddningscenter för massajflickor som behöver hjälp. Min dröm för framtiden är också att få gå på universitetet. Och jag vet att när Gud öppnar dörren, då kommer det att bli möjligt.

Inte bara Lucy, utan även hennes pappa, har förändrats mycket av det som hänt. Han har sett hur klok hans dotter har blivit och nu uppmuntrar han andra massajer att inte gifta bort sina döttrar för tidigt utan istället låta dem utbilda sig.

Pappan propagerar för skola

Som en gammal man i massajbyn väger faderns ord högt. Varje gång han får höra talas om att någon planerar att gifta bort en alltför unga flicka går han dit och förklarar för dem varför de istället ska skicka sin dotter till skolan. Det har dramatiskt förändrat möjligheterna för de unga massajflickorna i området.

När fadern får frågan om varför det är viktigt att flickor får utbilda sig svarar han så här:

– Kvinnor som får utbilda sig kan till och med göra mer än män. De har samma kraft och samma kunskap, säger han.

EVA RUDERSTAM/JENNIFER HEGARTY

33 000 barn gifts bort varje dag. Läs mer här. 

Ge en gåva till Barnmissionens arbete mot barnäktenskap. Ge din gåva här.

Malin, Kajsa, Zandra och Mikaela är fyra tjejer som startat ett UF-företag för att sälja menskoppar – och samtidigt ge mensskydd till skoltjejer i Kenya.

Till helgen reser de till Lokichoggio för att se att hjälpen går dit den ska.

Engagemanget började med att Malin Axelsson i Tingsryd pratade med sin mamma om en artikel om mensskydd i u-länder, där menskoppar visade sig fungera bäst.

Malin går på gymnasieskolan AMB (Academy of Music and Business) i Tingsryd, och tillsammans med några skolkamrater skulle hon starta ett företag inom ramen för Ung Företagsamhet.

– Jag och mina vänner Kajsa Ohlsson, Zandra Klasson och Mikaela Adolfsson bestämde oss för att satsa på menskoppar. Vi hörde av oss till menskopp.se och genom dem fick vi kontakt med Barnmissionen och Birgitta och KeA Arnlund. De driver ett projekt med menskoppar till skolflickor i Lokichoggio, Kenya, berättar Malin Axelsson.

Genom sitt företag Her HappYcup UF informerar tjejerna nu om menskoppar, som är ett ganska okänt mensskydd i Sverige. De säljer menskoppar och ger samtidigt hjälp i Afrika.

– Vi vill att fler ska använda menskoppar, även i Sverige. Det är ett mer ekonomiskt och ekologiskt alternativ än engångsartiklar. För varje menskopp som vi säljer ger vi dessutom bort en menskopp till en skolflicka i Kenya.

Malin och hennes kollegor i UF-företaget kommer också att arrangera en konsert i Tingsryd den 26 april, där överskottet går till projektet. Det blir sång, musik och dans, men också filmklipp och information om hur menskoppar gör skillnad bland flickor i Kenya.

Vid det laget kan tjejerna berätta utifrån egna erfarenheter. Tre av tjejerna ska nämligen resa till Lokichoggio i Kenya tillsammans med en lärare och en förälder. Resan betalas med hjälp av sponsorer. Flyget till Afrika går den 11 januari och tjejerna är hemma igen den 23 januari.

– Vi kommer att vara på plats i Lokichoggio i sju dagar och bland annat hjälpa till med undervisning kring menskoppar, hygien och menstruation. Samtidigt får vi se Barnmissionens arbete. Vi ska filma och lägga upp information på Youtube och Facebook. Genom resan får vi se vart pengarna går, så att vi vet vad vi pratar om i kontakten med våra kunder, förklarar Malin.

Ett mål med Her HappYcup UF är att så många flickor som möjligt ska få menskoppar. Men tjejerna vill också informera och lyfta problemet med bristfälliga mensskydd i u-länder. Samtidigt ska de lära sig att driva ett företag.

– Vår drivkraft är att göra  något gott och hjälpa flickor att få bättre mensskydd. Vår vision är att alla kvinnor ska känna frihet under sin menstruation, säger Malin Axelsson.

Menskoppar finns också att köpa i Barnmissionens webbshop.

I norra Kenya, inte långt ifrån Lokichoggio där Barnmissionens missionärer driver en skola, ligger byn Naarot. I byn finns 52 familjer som lever i svår misär. Det har flytt från gränsen mot Uganda efter att deras djur och en del människor drabbats av sjukdom. I byn fanns inget rent vatten. Barnen drack smutsigt vatten från djurens vattenhål och många blev sjuka.

Nu har Barnmissionens givare samlat in pengar till rent vatten och vi har kunnat borra en vattenbrunn. Borrningen har gått fantastiskt bra och den nya brunnen ger rikligt med rent vatten.

Häromdagen besökte Barnmissionens missionärer KeA och Birgitta Arnlund byn. De mötte enormt tacksamma bybor som har fått helt nya förutsättningar för livet.

”Nu är det bara mat som vi behöver”, sa flera av byborna. KeA och Birgitta berättade om hur man i Sverige för många år sedan röjde stenig mark för att odla och uppmuntrade byborna att göra samma sak. Utsäde och undervisning om odling kan Barnmissionen bistå med.

Vill du vara med och ge en slant för att fler människor ska få tillgång till rent vatten? Det kan du göra i Barnmissionens webbshop.

• 

• 

• 

• 

750 menskoppar har delats ut till flickor i norra Kenya sedan projektet The Cup startades för ett drygt år sedan. Tack vare det kan fler flickor gå i skolan även när de har mens.

– Häromdagen träffade vi Joyce som ska börja sista året i gymnasiet på en flickskola en bit utanför Loki. Hon kom spontant fram och berättade hur glad hon är för sin menskopp, hur väl den fungerar och att samtliga hennes skolkamrater är lika tacksamma och glada, berättar KeA Arnlund som arbetar för Barnmissionen i Lokichoggio, Kenya.

För en månad gjordes en utvärdering tillsammans med samarbetsorganisationen The Cup Foundation. Resultatet var otroligt positivt. De allra flesta var mycket nöjda med sina menskoppar. De problem som uppstått var att någon hade blivit bestulen på sin menskopp och att någon hade fått sin menskopp sönderäten av en råtta.

Fram tills nu har cirka 750 menskoppar distribuerats och fler skolor står i kö för att få besök av utbildningsteamet, som utbildar eleverna kring menskoppar, menstruation och hygien och samtidigt delar ut menskoppar som ger flickorna ett pålitligt mensskydd i upp till fem år.

Vill du ge en menskopp till en flicka? Köp den i Barnmissionens webbshop.

Idag, på den internationella mensdagen, vill vi slå ett slag för att unga tjejer ska kunna gå i skola även under sin menstruation. I Loki, Kenya, delar Barnmissionen ut menskoppar och utbildar lokalbefolkningen i menstruation och personlig hygien.

Vill du hjälpa till så att fler skoltjejer kan gå i skola under mensen. Köp en menskopp i Barnmissionens webbshop https://barnmissionen.se/shop/produkt/menskopp/.

Varje år, den 28 maj, uppmärksammas frågan att kvinnor runt om i världen ska kunna sköta sin menstruation på ett hygieniskt och värdigt sätt.

På Barnmissionens skolor, inte minst i Kenya, ser vi ofta att unga tjejer är borta från skolan några dagar varje gång de har mens eftersom de inte har råd med mensskydd. Därför har vi nu börjat dela ut menskoppar. Menskoppen är gjord av silikon. Den samlar upp blodet och töms regelbundet. Koppen återanvänds efter avsköljning och samma kopp kan användas i upp till fem år.

Så här långt har projektet slagit mycket väl ut. De flickor som fått koppar är mycket nöjda med dem, och närvaron i skolan har ökat.

Att menskoppar är en bra lösning på problemet för flickor i utvecklingsländer slår nu även Lunds universitet fast. Häromdagen presenterades en studie av flickor i Tanzania som fått prova tre olika mensskydd, menskoppar, engångsbindor och tvättbara tygbindor. Utvärderingen visade att menskoppen var det mensskydd som upplevdes mest positivt.

– Resultaten är jätteviktiga. Menskoppen kan verkligen göra en skillnad för tjejers hälsa och möjlighet till utbildning. Den ger dem en chans att inte halka efter och fortsätta prestera efter det att de får mens, säger Sara Gabrielsson, forskare vid Lunds Universitet.

I Barnmissionens webbshop https://barnmissionen.se/shop/produkt/menskopp/ kan man ge bort menskoppar till behövande flickor.

Vill du läsa mer om Barnmissionens arbete med menskoppar i Lokichoggio, Kenya, kan du läsa här:

Menskoppar – en smart lösning på ett dolt problem

Vill du veta mer om studien från Lunds universitet finns det information och en video här: http://news.cision.com/se/lunds-universitet/r/menskopp-bidrar-till-battre-skolgang-for-tjejer-i-tanzania,c2529978

Brist på mensskydd gör att många flickor i tredje världen stannar hemma från skolan när de har mens.

Nu introduceras menskoppar bland flickorna på Barnmissionens skola i Lokichoggio, Kenya.

Ett dolt problem är flickors och kvinnors tillgång till mensskydd i tredje världen. Tyvärr är ämnet ofta skambelagt även om det är den mest naturliga sak i världen.

I Lokichoggio, Kenya, har problemet blivit mycket märkbart då en del av våra skolflickor nu kommit upp i pubertetsåldern. Bindorna är dyra och heller inte bra för miljön. Vi vet att många flickor i tredje världen väljer att stanna hemma från skolan de dagar de har mens då de känner sig osäkra på grund av dåligt mensskydd.

Så vill vi inte ha det. Flickor ska ha samma möjlighet som pojkar att gå i skolan och inte behöva stanna hemma på grund av ett problem som rör oss alla.

”The Cup”

Vår dotter Anna gjorde mig uppmärksam på menskoppen ”the Cup”. Jag fick kontakt med Camilla Wirsén, en svensk eldsjäl som arbetar med The Cup Foundation i Kenya. Hon har tillsammans med sina utbildare introducerat menskoppen i ett flertal skolor i Kenya, med stor framgång.

Vad är det då som är så bra med menskoppen? Det finns många saker. Koppen är gjord av silikon, som är ett medicinskt testat material. Den samlar upp blodet som sedan töms regelbundet, en till två gånger per dag, under perioden. Koppen återanvänds efter avsköljning. Det krävs väldigt lite vatten. Samma kopp kan sedan användas i upp till fem år!

En kopp kostar mellan 200 och 400 kronor, så det finns mycket pengar att spara. Den är lätt att använda för unga flickor såväl som äldre kvinnor. Det blir ju heller inget ”skräp” att ta hand om och därför är den väldigt miljövänlig.

Visade och berättade

Efter långa samtal och många frågor beslöt vi att låta en av utbildarna komma till Loki för att introducera The Cup. Under en vecka träffade utbildaren olika grupper: lärarna tillsammans med Barnmissionens lokala samarbetspartner LEDO, chefer och byledare, våra skolflickor och deras föräldrar, andra kvinnor från stan och även några av de så kallade Raya-flickorna som inte går i skolan.

Det var mycket spännande att se hur intresserade alla blev, kvinnor såväl som män. Utbildaren presenterade det hela mycket proffsigt och när veckan hade gått var det ingen tvekan. Alla var överens: Detta är en smart lösning! Detta vill vi prova!

Dra igång på allvar

En försöksgrupp av kvinnor har fått prova koppen i tre månader och då deras upplevelse är mycket positiv vill vi nu köra igång på allvar. Mer träning behövs dock innan vi delar ut kopparna.

Camilla Wirsén har ett väl utfört program där hon även inkluderar pojkar i utbildningen. De måste också få lära sig hur flickorna har det så att de kan respektera dem, säger hon.

Vår förhoppning är att kunna ge skolflickor kopparna utan kostnad medan kvinnor ska få köpa dem till något reducerat pris.

Den som vill vara med och sponsra en menskopp kan göra det via Barnmissionens webbshop www.barnmissionen.se/shop. Det går också att swisha 200 kronor till Barnmissionens swishkonto 9010802 och uppge ”Kopp”.

BIRGITTA ARNLUND

En jättelik brand har ödelagt stora delar av slumområdet Langata (Kijiji) i Kenyas huvudstad Nairobi. Fyra personer har dött och 5 000 personer är hemlösa.

Hjälp oss att hjälpa de hemlösa med mat, köksutrustning och sanitetsartiklar! Swisha till 9010802 och uppge ”Brand Kenya”.

Det var på söndagskvällen den 28 januari som branden bröt ut i slumområdet och snabbt spred sig bland bostadsskjulen.

– Den här branden är stor! Jag kan höra explosionerna och skriken från mitt hus, skriver Caroline Kimutai till Chelimo Keter från Barnmissionens afrikanska avdelning Children´s Mission Africa i Nairobi.
Fyra människor har rapporterats döda och 5 000 personer blev hemlösa när deras bostäder brann upp. De har nu varken mat, kläder eller någonstans att bo.

– Många barn som bor i Kijiji har påverkats. De kan inte gå till skolan och de har förlorat allt, inklusive nödvändigt skolmaterial, berättar Chelimo Keter och tillägger:

– Enligt de senaste rapporterna jag har fått har 1 956 hus förstörts. Det betyder att ungefär 5 000 personer behöver omedelbar hjälp i form av någonstans att bo, men också mat, sanitetsprodukter, köksutrustning och redskap. För att barnen ska kunna komma tillbaka till skolorna krävs både skoluniformer och nödvändigt skolmaterial.

Barnmissionen driver genom ABC Childrens´s Aid en skola för barn i Nairobis slumområden. Men barnen på den skolan kommer från ett annat av stadens slumområden och berörs inte direkt av branden.

Det hindrar inte Children´s Mission Africa från att hjälpa dem som drabbats av storbranden. Genom ett bidrag till Barnmissionens insamling hjälper du oss att hjälpa de mest utsatta. Ge din gåva via Swish, nummer 9010802. Märk inbetalningen Brand Kenya. Du kan också använda Barnmissionens plusgiro 90 10 80-2 eller ge en gåva via Barnmissionens gåvosida.

Två pojkar på Barnmissionens skola Hannah Emuriakin i Lokichoggio (Loki), Kenya, har fått sätta livet till i en aggressiv malariaepidemi i området. Myggnät och mediciner behövs för att stoppa epidemin.

I Barnmissionens webbshop kan du köpa ett myggnät och rädda liv.

− Vi har förlorat två fina små pojkar i den hemska sjukdomen. Och många andra, både barn och vuxna, har fått sätta livet till. Flera av våra lärare har mist föräldrar i sjukdomen, berättar Birgitta  Arnlund som arbetar på plats i Loki för Barnmissionens partnerorganisation Ledo.

− Det är så sorgligt att se alla sjuka barn. Mitt hjärta gråter. Många kommer för sent till kliniken och många har inte pengar till de mediciner som behövs. Vilken orättvis värd vi lever i! Måtte det snart bli ett slut! Hjälp oss att be, tilägger hon.

Birgitta Arnlund berättar att det varit ovanligt få mygg i området under den långvariga torkan. Det leder till att lokalbefolkningen inte får i sig den lilla mängd av parasiter som gör dem immuna. När sedan regnen kommer och myggen med dem har befolkningen ingen immunitet och blir mycket sjuka.

− Om en sjuk person blir biten av en mygga sprids sjukdomen vidare. Därför är det viktigt att de sjuka finns under myggnät. Men om det inte finns några nät fortsätter epidemin.

För fem år sedan delades det ut ganska många nät i området, men de slits snabbt och förbrukas. Och nu behövs nya nät.

Birgitta Arnlund vädjar också om pengar till mediciner eftersom många inte har råd att betala.

Både det statliga sjukhuset i området, Lopiding, och den lokala klinik som Barnmissionen stödjer, är fulla av malariapatienter. Det statliga sjukhuset har haft det extra svårt eftersom de samtidigt har drabbats av en sjuksköterskestrejk.

Många barn får vård tack vare Barnmissionen och Ledos medicinska program.

Malarian följs ofta av anemi (blodbrist) och en del patienter behöver akuta blodtransfusioner. Behovet av järnmediciner är stort, men många har inte råd att köpa dem.

Fortfarande är det också ont om mat. En del har börjat plantera när regnen kom, men det går ännu inte att skörda. Matutdelningen från regeringen har upphört på grund av det politiska läget.

− Men folk är tappra och vana vid mycket tuffa förhållanden. Vi är tacksamma att vi får vara här och försöka ge folket lite hopp, säger Birgitta Arnlund.

Här kan du ge en gåva till de drabbade i Loki.

För 100 kronor kan du köpa ett myggnät och rädda liv.

Barnmissionen har varit med och byggt upp toaletter och duschar i den kenyanska slumstaden Kibera. Häromveckan var Bo Wallenberg på plats och invigde byggnaden.

– Nu har vi bättre sanitära förhållanden och mina barn är friskare, berättar Mary som bor i slumstaden.

När Bo Wallenberg besökte Kenya häromveckan fick han vara med och inviga en byggnad för toaletter och duschar i en av Afrikas största slumstäder i utkanten av Nairobi.

– Kibera är en av Afrikas största slumstäder. Här bor minst 200 000 fattiga människor under mycket enkla förhållanden, berättar Bosse.

Utan vatten och avlopp är många hänvisade till ”flying toilets – flygande toaletter”. Det innebär att folk uträttar sina behov i en plastpåse som sedan slängs bakom huset. Det påminner om svenska hundbajspåsar, men det finns inte några sopcontainrar där man kan kasta påsarna.

Plastpåsarna går sönder och sprider en fruktansvärd stank. När det regnar översvämmas hus och gator av avträdesvatten och många blir sjuka.

Tillsammans med hjälporganisationen I Choose Life och kyrkan Nairobi Chapel, som ligger granne med slumområdet, är Barnmissionen med och stöttar bygget av en sanitetsbyggnad med toaletter och duschar för de boende i området.

Häromveckan, när Barnmissionens ledare Bo Wallenberg var på besök i Kenya, fick han vara med om invigningen.

– Med svenska ögon mätt är det enormt underdimensionerat med åtta toaletter och åtta duschar i en gigantisk slumstad. Sanitetsbyggnaden har ett riktigt avlopp, men ännu så länge finns det inte någon vattentillförsel utan vi måste köpa in vatten. Men jag tror att det här är början på något större.

– Jag tror att Barnmissionen framöver kommer att vara med och hjälpa till med vattentillförseln. Vi vill samla upp regnvatten som vi kan använda till spolning och kanske kan vi framöver dra fram en vattenledning i Kibera, säger Bo Wallenberg.

De boende får betala en liten avgift för att använda toaletter och duschar. På så sätt värdesätter folk toaletterna, samtidigt som anställda kan finnas på plats och se till att toalettbyggnaden hålls fräsch.

En av de boende i Kibera är Mary.

– Livet här är inte precis en dans på rosor. Under lång tid var mina barn ofta sjuka i diarré och alla pengar vi hade gick åt till läkarvård.

Mary fick höra att det krävdes riktiga toaletter för att komma till rätta med barnens hälsoproblem. Men den närmaste toaletten låg 150 meter från huset och avgifterna var höga. Totalt betalade familjen 1 800 kenyanska shilling (140 svenska kronor) per månad.

– Det var en stor kostnad för oss, eftersom vi har en väldigt låg inkomst. Ändå var jag tacksam för att barnen blev friskare tack vare toaletterna.

Mary bad ofta i sitt hjärta om en lösning – och bönen fick svar. Nu finns den nybyggda sanitetsbyggnaden alldeles i närheten av Marys bostad. Toalettavgifterna för familjen har sjunkit till 250 shilling, motsvarande 20 kronor, per månad.

– De sanitära förhållandena i området har blivit betydligt bättre och mina barn är friskare, berättar Mary.

Du kan hjälpa till och ge en gåva till Barnmissionens hjälparbete

https://barnmissionen.se/ge-en-gava/