Barn samlade runt en lägereld i skymningen.

Fler än 1 000 barn fick under sommaren komma till Barnmissionens lägergård i Dubechno. Under en lägervecka fick de god mat, roliga aktiviteter, kärlek och omsorg – men också distans till krigets grymma vardag. I år är det 30 år sedan det första sommarlägret hölls på platsen.

Berättelsen om Barnmissionens lägergård i Ukraina började med att pastorn Mykola Krykota upplevde att Gud kallade honom att skapa en plats där barn kunde njuta av sommaren samtidigt som de upplevde Guds kärlek, hittade sanna vänner och fick nytt hopp för livet. Mykola hade inte resurser att bygga och drömmen kändes mänskligt sett omöjlig, men tillsammans med familj och vänner började han göra det han kunde – be och samla sten till grunden för ett hus.

Gud hörde hans böner. Mykola Krykota berättade om sin vision för Barnmissionens ledare i Ukraina, Lyudmila Lonyuk, som trodde på visionen. Hon kontaktade Bo Wallenberg, som lovade att Barnmissionen skulle hjälpa till. Även missionsvänner i andra länder gav sitt stöd.

Byggnadsarbetet startade och sommaren 1996 kunde lägergården ta emot sina första 100 barn. Sängar lånades in, madrasser och kuddar syddes upp och stoppades med halm. Allt var enkelt men skapat med kärlek. Redan första sommaren började lägergården kallas ”Ett litet hörn av Himlen på jorden”.

År från år växte lägergården. Platsen där de första stenarna hade samlats blev till en liten by för barn, med moderna, välkomnande sovsalar, lekplatser, studsmattor, gungor, fotbolls- och volleybollplaner, banor för rullskridskor och cykel, en uppvärmd pool med bastu, en fridfull damm och en linbana. Det skapades ett grillområde, en prydnadsfontän och en trädgård full av blommor. Överallt hördes det glada ljudet av barnskratt. Barnens skratt och glädje blev en belöning för dem som många år tidigare vågat lita på Gud och gjort verklighet av drömmen.

Genom åren har lägren blivit en avgörande plats för många barn, där de har funnit vänner för livet och mött mentorer som har stått vid deras sida när livet har varit svårt. Där de för första gången har öppnat en bibel, hört det glada budskapet och fått en tro som burit dem igenom livet.

− När vi ser tillbaka inser vi att det inte bara handlar om ett läger. Det är en plats där Gud återställer familjer, ger dem hopp och uppfostrar en ny generation. Allt började med några människor som var villiga att ta ett första steg i tro. Det är en berättelse om att Gud fortsätter att göra det omöjliga möjligt, säger Lyudmila Lonyuk.