

Kära faddrar och livräddare!
Barnmissionen har mängder av utbildningar för behövande föräldrar, så att de kan lära sig ett yrke eller hantverk och på så vis själva lyfta sig över fattigdomströskeln och få ett arbete som ger inkomst. Våra utbildningar har blivit en stor succé som verkligen hjälper dessa föräldrar att själva kunna försörja sina familjer.
Men dessa föräldrar behöver hjälp för att kunna starta sina små företag. Vi skulle så gärna vilja ge kvinnor som gått vår sömnadsutbildning en trampsymaskin så att de kan börja arbeta direkt efter utbildningen. De frisörer som vi utbildat behöver saxar, kammar och hårprodukter. Mekaniker behöver verktyg. De som utbildats i att föda upp kycklingar kan få en första kull kycklingar. De som utbildats i jordbruk behöver utsäde. Detta är inte så dyrt, men betyder oerhört mycket. Exempelvis kostar en trampsymaskin mellan 500 och 1000 kronor.
Därför vädjar jag till dig att ge en gåva till ett startpaket. Det behöver absolut inte vara hela kostnaden för ett startpaket. Men tillsammans kan vi göra en enormt stor skillnad för dessa behövande föräldrar!
Med hopp om en stor positiv respons!
Bo Wallenberg
Generalsekreterare
Ge en gåva via hemsidan
Swisha till 9010802 och uppge ”Startpaket”
Ge via bankgiro 901-0802 och uppge ”Startpaket”
Ge via plusgiro 901080-2 och uppge ”Startpaket”
eller använd det inbetalningskort du som regelbunden givare har fått hemskickat.
Hundratals barn har under sommaren fått komma till Barnmissionens lägergård i Dubechno, Ukraina, för att få en fristad från krigets hemska vardag. Några av dem är Pasha, Yulia, Veronika och Kira.
Pasha är åtta år gammal. I juni 2025 såg han med egna ögon en rysk attack mot en fabrik nära familjens bostad. Attacken möttes av missiler och drönare från den ukrainska armén.
− Det var väldigt otäckt att se och höra attacken. Vår familj flydde därifrån och ut på landet.
Familjens bostad klarade sig, men sedan dess har Pasha blivit väldigt orolig. Han reagerar på varje larm och han oroar sig över säkerheten för sig själv och sin familj. På Dubechnolägret fick Pasha möjlighet att leka, tävla och åtminstone för någon vecka komma ifrån alla larm och explosioner i staden.
Sextonåriga Yulia bodde med sina föräldrar och sin farmor i en lägenhet. När bomberna föll över staden tog de skydd i trapphuset till en hög byggnad, eftersom det inte fanns något skyddsrum i närheten. Lägenheten och hela huset bombades. Yulia är tacksam över att hon överlevde attacken och att hon fått komma till lägret, där hon stortrivs.
Nioåriga Veronikas pappa deltar i kriget.
− Jag saknar honom så mycket! Det är svårt för oss att klara oss hemma utan honom. Flera gånger har han skadats och hamnat på sjukhus. Han säger att han ska komma hem i höst och ha med sig en hund till mig och min bror. Jag är tacksam att få komma till lägret, men mest av allt vill jag att kriget ska ta slut och att pappa överlever kriget och kommer hem.
Elvaåriga Kira bor i Sumy.
− I vår stad är det väldigt farligt att gå ut. Vi kan inte gå till skolan utan måste ha lektioner på distans. För ett år sedan slog en raket ner i ett barnhem alldeles intill vårt hus. Det var väldigt hemskt. Vi har en stor garderob i hallen där vi gömmer oss under bombningarna.
− Vi är rädda hela tiden. Det är farligt att vara kvar i Sumy, men det är också farligt att resa för det är inte säkert någonstans. På lägret har det ändå varit så lugnt att jag har kunnat sova ordentligt utan att oroa mig. Det var fantastiskt!
Josephine Nangobi bor i en by på landsbygden i Uganda. Hon har en stor familj, med sju barn, och många barnbarn. För några år sedan dog en av hennes söner i en olycka, tillsammans med sin fru och ett barn. Sedan dess tar Josephine även hand om sonens andra barn som nu blivit föräldralösa. I huset bor för tillfället sex vuxna och tio barn.
Att se till så att alla har mat för dagen är en stor utmaning, men Josephine har fått stor hjälp från Barnmissionen genom partnerorganisationen CFE.
− 2016 fick jag komma till en träning i boskapsuppfödning. Det har hjälpt oss så mycket! Vi fick lära oss hur man tar hand om boskap på ett bra sätt och hur det ger inkomst till familjen. Vi fick också lära oss att ha bra hygien i hemmet.
− Efter träningen fick jag två getter. När de förökade sig och blev fler kunde vi byta getter mot en ko. Nu har vi en ko som ger mjölk, vi har getter och vi har också kycklingar som ger ägg och kycklingkött. Dessutom odlar vi både kassava och sötpotatis, berättar Josephine.
När hon visar runt bland djur och odlingar strålar hon av stolthet över att hon själv – med hjälp av barnen − har kunnat jobba sig till mat på bordet för sin stora familj.
− Innan vi fick de första getterna hade vi inte tillräckligt att äta. Maten räckte helt enkelt inte till, säger hon.
Även om vardagen innebär mycket jobb ser Josephine positivt på livet. Barnen är friska och mår bra. De går i skolan. Och nyligen kunde familjen investera i en egen vattenbrunn på tomten, så att de slipper att varje dag gå och hämta vatten.
− Vi är otroligt tacksamma för den hjälp vi har fått. Den har förvandlat vårt liv!
Justine A Putoy är nyutbildad lärare. Hennes utbildning blev möjlig tack vare Barnmissionens sponsorprogram på Filippinerna.
Justine växte upp i en stor familj i Quezon City, Manila. Mamman var sjuk så pappan var ensam försörjare.
− Vi är fem syskon och jag är yngst. Vi levde enkelt och var helt beroende av pappas inkomst för att få mat på bordet. Ofta åt vi bara ris, utan något till. Jag såg hur hårt pappa jobbade för att försöka ge mig och mina syskon ett bättre liv. Det måste ha varit otroligt svårt för honom.
− Mina föräldrar lärde mig värdet av att arbeta hårt för att sträva efter ett bättre liv. De insåg att utbildning var nyckeln, men de hade inte råd att ge mig den.
Justine kom med i Barnmissionens sponsorprogram och fick därmed sin skolgång betald från förskola hela vägen till högskolan. För föräldrarna innebar det att en stor börda lyftes från deras axlar. De slapp oroa sig för kostnaderna för Justines utbildning, utan kunde fokusera på mat och andra nödvändigheter till familjen.
− Barnmissionen blev min stöttepelare genom hela skolgången. De betalade skolavgifter, skoluniformer och skolböcker. Jag fick till och med en liten månatlig summa till transporter och mellanmål. Men det handlade om så mycket mer än bara ekonomiskt stöd. Barnmissionen trodde på mig och satsade på min potential. Jag förstod redan som liten att det här var en fantastisk möjlighet som jag ville hedra genom att studera flitigt.
Skolgången blev inte alltid varit lätt. Justine fick kämpa hårt med framför allt matematik och naturkunskap, men hon utmärkte sig genom sin motivation och flit, gick ut med goda betyg och tog sig vidare till högskolan. Nu har hon tagit examen som gymnasielärare med engelska som huvudämne.
− Hjärtat är fullt av tacksamhet. Den här resan hade varit omöjlig utan Barnmissionens sponsorprogram och jag är så tacksam till alla som gett mig hopp, möjlighet och tro på att jag kan uppnå mina drömmar. Ni investerade i min utbildning, men också i framtiden för mig, min familj och mitt samhälle.
På Barnmissionens skola i Lokichoggio, Kenya, får eleverna egenodlade grönsaker till skolmaten. Skolan har också satsat på nya duschar till internateleverna och börjat erbjuda undervisning i franska.
Varje dag får alla skolans elever ett mål mat. Det är otroligt uppskattat av eleverna och deras familjer, som lever i svår fattigdom där mat på bordet långt ifrån är någon självklarhet.
Men att ordna mat till hundratals elever varje dag är inte så lätt. Ibland är vissa råvaror slut på den lokala marknaden. Men för några år sedan började skolan odla egna grönsaker. Numera får både elever och skolpersonal näringsrik egenodlad mat på tallriken. Samtidigt får eleverna kunskap om odling, som de kan använda i sina egna hem.
Under 2025 har skolan introducerat ett nytt skolämne, franska. Lärare är en tidigare elev som kommit tillbaka till Lokichoggio för att ge tillbaka och använda sina språkkunskaper för att hjälpa en ny generation elever.
Eleverna tycker det är spännande med det nya ämnet och deras ansträngningar bär frukt. Skolan vann första pris för franska dikter i samband med en regional musikfestival.
Skolan får allt fler internatelever. Under det senaste året har antalet ökat från 86 till 120. Det visar att skolan har högt förtroende och god kvalité. Men det innebär också utmaningar.
Det största problemet var badrummen, som inte räckte till. Långa köer på morgnarna ledde till att många studenter tvättade sig utomhus i gryningen. Men nu har två nya badrum konstruerats till varje sovsal. Det har lett till en stor förbättring för eleverna, som kan duscha säkert och privat. Hygienen har förbättrats och eleverna är glada.
154 familjer i Pakistan får nödhjälp från Barnmissionen efter att deras hem har översvämmats. Kan du vara med och hjälpa till?
Under hela sommaren har kraftigt regn och översvämmade floder drabbat Punjab i norra delen av Pakistan nära gränsen mot Indien. Under augusti och september har situationen förvärrats. Enligt pakistanska myndigheter har mer än 880 personer dött, samtidigt som över 1,3 miljoner människor fått evakueras från sina översvämmade hem och bor nu i tillfälliga läger. Situationen är fortfarande kritisk och översvämningarna skördar nya offer varje dag.
Översvämningarna leder till att bostäder förstörs och odlingar – som är familjernas huvudsakliga inkomstkälla – spolas bort. Vattenburna sjukdomar, som kolera och diarré, sprider sig. I vattnet kläcks myggor som sprider malaria och denguefeber.
Barnmissionen arbetar i Pakistan genom partnerorganisationen FGA. De går nu ut och hjälper 154 utsatta familjer (totalt närmare 1 000 personer) som fått sina hem förstörda av översvämningarna. Familjerna får omedelbar och livsviktig hjälp i form av mat för en månad, rent vatten och filtar. De får också hygienprodukter som tvål och bindor, för att minska risken att smittas av vattenburna sjukdomar.
Insatsen kostar totalt 100 000 kronor. Har du möjlighet att bidra? Du kan använda Barnmissionens Swish 9010802 och uppge Pakistan eller ge din gåva via Barnmissionens hemsida.
Stort tack för din hjälp!
Kära fadder och livräddare!
Barnen i Ukraina far enormt illa i det fullskaliga anfallskrig som Ryssland startat. Barnen lever i en ständig oro. Flera gånger om dagen får de springa för sina liv till skyddsrummen för att undkomma alla de fruktansvärda bombningar som ständigt sker.
Vad detta gör med små barns liv är svårt att överskåda, men de behöver verkligen få komma till ett område som inte befinner sig mitt i krigets centrum för att få vila ut och sova hela nätter för första gången på länge!
Barnmissionens sommarläger i Ukraina ligger i ett lugnt område som kan erbjuda detta. Problemet har varit att vi inte haft något skyddsrum, eftersom tanken aldrig slog oss att det kunde bli krig när lägergården byggdes för nära 30 år sedan. I över ett år har vi nu därför byggt ett stort skyddsrum som rymmer alla barnen och myndigheterna har gett oss tillåtelse att öppna vårt barnläger igen!
Vi behöver ta ett ordentligt ekonomiskt krafttag för att i sommar kunna ta emot närmare 600 krigströtta barn. Vi vädjar därför till dig om en riklig extra gåva till detta viktiga projekt. Vill du stödja krigströtta barn och ge dem Jesus kärlek, mat, lugn och ro, lek och allt annat som de behöver, så ge din sommargåva och märk den ”krigströtta barn”!
Med hopp om en stor respons!
Bo Wallenberg
Generalsekreterare
Ge en gåva via hemsidan
Swisha till 9010802 och uppge ”Sommargåva Krigströtta barn”
Ge via bankgiro 901-0802 och uppge ”Sommargåva Krigströtta barn”
Ge via plusgiro 901080-2 och uppge ”Sommargåva Krigströtta barn”
eller använd det inbetalningskort du som regelbunden givare har fått hemskickat.
På Lyumbo allmänna skola i Zambia får eleverna viktig kunskap för livet. Men ett stort problem var bristen på vatten. Det fanns ingen vattenbrunn på skolområdet.
Varje dag fick eleverna gå drygt två kilometer för att hämta vatten. Att släpa på tunga vattendunkar tog mycket energi och minskade deras fokus på skolarbetet.
En av skoleleverna är 13-åriga Mwansa Reagan. Han är en begåvad pojke som älskar skolan och drömmer om att bli lärare. En stekhet eftermiddag, efter en förmiddag full med lektioner, insåg Mwansa att hans vatten var slut. Han hoppades kunna klara sig och försökte koncentrera sig på undervisningen. Men hettan var för svår och mitt under lektionen svimmade Mwansa av vätskebrist. Paniken spred sig bland kamraterna och lärarna, men när Mwansa fick vatten kvicknade han till.
Händelsen blev en väckarklocka. Lärarna och föräldrarna insåg att bristen på rent vatten var farlig för barnens hälsa.
Då grep Barnmissionen i Zambia in. Med hjälp av pengar som samlats in i de nordiska länderna kunde en vattenbrunn borras på skolområdet. Dagen då hålet borrades och en handpump kom på plats var en dag av glädje. När det första vattnet pumpades upp utbröt jubel bland eleverna, som skyndade sig för att fylla på sina vattenflaskor.
Med rent vatten tillgängligt har skolans elever fått ny energi och kan fokusera på skolarbetet, samtidigt som deras hälsa har förbättrats. Eleverna slipper också den långa vandringen för att hämta vatten.
Mwansa, som nu är full av liv och entusiasm, har blivit en passionerad förespråkare för vikten av rent vatten. Han uppmuntrar sina vänner att uppskatta vatten som en värdefull resurs som behöver skyddas.
Under år 2024 borrade Zambia Children´s Mission två vattenbrunnar i Mpongwe-distriktet i Zambia. Brunnarna ger rent vatten till 600 familjer och en skola. Vattnet har lett till att hälsan bland befolkningen har förbättrats genom en kraftig minskning av sjukdomar som orsakas av orent vatten.
2024 blev ännu ett år präglat av krig i Ukraina, där behovet av humanitär hjälp är stort. Trots att kriget har varat i tre år behövs ständigt mer hjälp.
Barnmissionen har skickat humanitär hjälp med lastbil, men också stöttat sjukhus med mat till patienter. Under året har Barnmissionen i Ukraina också gjort sex resor för att leverera hjälp till byar nära krigsfronten.
− Attackerna riktar sig inte bara mot militära mål och landets infrastruktur, utan även mot civila människors hem, sjukhus och skolor. Flyglarmen går nästan varje dag och ständiga strömavbrott försvårar Barnmissionens arbete. Ofta får vi ändra våra planer, för att hela tiden kunna hjälpa dem som behöver det mest, berättar Lyudmila Lonyuk som leder Barnmissionens arbete i Ukraina.
Under år 2024 mottog Barnmissionen i Ukraina 225 ton humanitär hjälp, bland annat mat, kaminer, kläder, skor, textilier, tvätt- och desinfektionsmedel, rehabiliteringsutrustning, medicinsk utrustning, skolmöbler och julgåvor.
Hjälpen distribuerades till de mest behövande i samhället: flyktingar, behövande familjer, hemlösa, äldre och handikappade. Till Barnmissionens sociala center i Lutsk kom fattiga pensionärer för att få mat. Varje vecka delades också varm mat ut till behövande vid ett soppkök i staden.
En stor del av hjälpen distribuerades i Volynregionen, där Barnmissionen har sitt kontor och lager, men hjälp delades också ut i elva andra ukrainska regioner.
− Det är omöjligt att säga en exakt siffra på hur många människor som har fått hjälp av Barnmissionen under 2024, men en grov uppskattning skulle ligga på mellan 230 000 och 250 000 personer, säger Lyudmila Lonyuk.
− Efter tre år med krig märks en utmattning i samhället. Även om västra Ukraina inte bombas lika hårt som de östra delarna, är dagliga flyglarm, närvaron av militärer, begravningar av stupade och oron för släktingar vid fronten utmattande för befolkningen.
− Vi är så tacksamma för alla givare som har ett hjärta för att hjälpa de som är i nöd i Ukraina, säger Lyudmila Lonyuk.
I Nigeria startade Barnmissionen under år 2024 upp ett jordbruksprojekt i landsbygdsbyar. Deltagarna tränas att ta hand om getter och bisamhällen, de utbildas i klimatsmart odling av kassava och tomat. De får också grundläggande kunskaper inom företagande, så att de kan starta egna små företag.
Partnerorganisationen Flep har tagit hjälp av erfarna lantbrukare som är bosatta på platsen, för att leda träningen och även fungera som mentorer till de deltagarna.
I delstaten Ekiti har 139 deltagare fått både teoretisk och praktisk utbildning i biodling och tomatodling. 116 deltagare fick tomatfrön för att starta upp en tomatodling. Samtidigt delades 100 bikupor ut till byarna, där deltagarna gemensamt tar ansvar för biodlingen.
I Benue har 156 deltagare tränats i odling och boskapsuppfödning. De har fått getter och kassavastammar och får hjälp av mentorer att sköta om sina små verksamheter.
I Jos i delstaten Plateau har Barnmissionen tränat 22 ungdomar som vuxit upp på ett barnhem och nu behöver stöttning för att kunna försörja sig själva. De har fått utbildning i boskapsuppfödning och odling. Varje deltagare har fått två getter – en hona och en hane. De har också fått tomatfrön så att de kan starta upp en odling. Ungdomarna kommer att få fortsatt stöttning av mentorer i området.
Syftet med hela jordbruksprojektet är att deltagarna ska kunna försörja sig själva, samtidigt som det leder till en positiv förändring i byarna som utvecklas och får bättre levnadsförutsättningar.