Svenska flaggan

Eva Ruderstam

Barnmissionen söker projektcontroller

Annons för projektkontroller

Barnmissionen är en kristen organisation som vill verka för en rättvis värld. Vår vision är ”En värld där alla människor kan leva ett värdigt liv.” Vi arbetar med sociala och humanitära insatser med inriktning på barn, ungdom och familjer, oavsett kön, etnisk, religiös eller politisk tillhörighet.

Genom att se och utveckla människors potential vill vi skapa förutsättningar för ett värdigt liv.

Barnmissionens uppdrag utgår från Bibeln, där vi utmanas att hjälpa de mest behövande, att arbeta för rättvisa och upprättelse för fattiga och utsatta. Utöver direkt stöd till utsatta människor arbetar Barnmissionen med utvecklingsfrågor med särskild tonvikt vid entreprenörskap, utbildning, hälsa och påverkansarbete.  

Är du vår nya Projektcontroller?

Som Projektcontroller hos Barnmissionen ansvarar du för uppföljning, analys och rapportering av ekonomi för våra internationella projekt och program. Du stödjer Internationella avdelningen och redovisningsekonom, säkerställer korrekt rapportering, följer upp budgetar och identifierar risker. Rollen kombinerar operativt arbete med utveckling av rutiner och processer, för att säkerställa effektiv och kontrollerad användning av resurser samt hög kvalitet i våra insatser.

Huvudsakliga arbetsuppgifter

  • Ansvara för budgetering, ekonomisk planering, uppföljning och analys av internationella projekt och program tillsammans med Internationella avdelningen och redovisningsekonom.
  • Säkerställa korrekt hantering och rapportering av bidrag till institutionella finansiärer samt följa interna och externa ekonomiska riktlinjer.
  • Stödja Internationella avdelningen och regionkontoret i ekonomiska frågor, projektansökningar, avtal och beslut.
  • Upprätta prognoser, analysera avvikelser och rapportera till interna och externa intressenter.
  • Granska ekonomiska rapporter från partnerorganisationer och bidra till kvalitetssäkring och regelefterlevnad.
  • • Delta i utveckling och förbättring av rutiner, mallar och processer för projekt- och programekonomi, samt för Barnmissionens ekonomi.
  • Medverka vid interna och externa revisioner samt fungera som kontaktperson mot revisorer och finansiärer.
  • Bidra till utvecklingen av effektiva system för ekonomisk styrning samt genomföra interna utbildningar inom områden som antikorruption, avtal och upphandling.
  • Vara delaktig i det dagliga arbetet på en ekonomiavdelning
  • Delta i uppföljningsbesök i verksamhetsländer och det dagliga arbetet på ekonomiavdelningen.

Relation till andra funktioner

I Barnmissionen finns en redovisningsekonom som ansvarar för löpande ekonomiarbete, inklusive bokföring, redovisning, bokslut och lönehantering. Projektcontrollern ansvarar för uppföljning och analys av projekt- och programekonomi, budgetarbete samt rapportering till finansiärer och stöd till verksamheten i ekonomiska frågor. Roller­na kompletterar varandra genom att tillsammans säkerställa både korrekt redovisning och effektiv ekonomisk styrning.

Kompetenskrav och erfarenhet

  • Relevant akademisk utbildning inom ekonomi, finans eller liknande område.
  • Flera års erfarenhet av budgetarbete, ekonomisk uppföljning och rapportering, gärna inom bistånd, internationellt utvecklingsarbete eller projektfinansierad verksamhet.
  • Stark analytisk förmåga och vana att hantera komplexa ekonomiska frågor.
  • Erfarenhet av anslagsfinansierad verksamhet och rapportering till statliga eller institutionella finansiärer.
  • Förmåga att arbeta strukturerat och självständigt.
  • God kommunikativ förmåga och vana att förklara ekonomiska frågor på ett pedagogiskt sätt.

Meriterande

  • Erfarenhet av ekonomiarbete inom ideell organisation eller biståndsverksamhet.
  • Erfarenhet av internationella projekt inklusive budgetering och redovisning i flera valutor.

Många av Barnmissionens partnerorganisationer har en kristen värdegrund och arbetar med social rättvisa, stöd till utsatta och mänskliga rättigheter. Flera samverkar med kyrkor och lokala församlingar för att nå de mest behövande. För att trivas i rollen är det viktigt att du har förståelse för och trivs i att verka i sammanhang där en kristen värdegrund är en del av verksamheten, samt kan bygga goda relationer med både religiösa och samhälleliga aktörer.

Övrig information

Placeringsort: Malmö
Omfattning: Heltid, tillsvidare. Vi tillämpar 6 månaders provanställning
Lön: Enligt överenskommelse
Tillträde: Enligt överenskommelse
Tjänsteresor: Arbetet innefattar vissa tjänsteresor till utlandet och i Sverige
Kollektivavtal: Tjänstemän inom civilsamhället Unionen/ Tjänstemän inom civilsamhället Akademikerförbunden.

Skandinaviska Barnmissionen är medlem i Fremia och anställda omfattas genom kollektivavtalet av sjukförsäkring, livförsäkring, arbetsskadeförsäkring samt avtal om tjänstepension.

Vi har en löpande rekryteringsprocess.  

Ansökan inklusive CV skickas via e-post till:
jennifer.larsson@barnmissionen.se

Frågor om tjänsten besvaras av Jennifer Larsson, HR och Administrativ Chef
Jennifer.larsson@barnmissionen.se Tel: 040-608 48 43

Bo Wallenberg, Generalsekreterare.
bo.wallenberg@barnmissionen.se Tel: 040-620 04 41

Inför rekryteringsarbetet har vi tagit ställning till rekryteringskanaler och marknadsföring. Vi undanber oss därför kontakt med mediesäljare, rekryteringssajter och liknande.

Ge hjälp till självhjälp

Kvinna i Uganda med litet barn i famnen framför en kiosk som hon sköter.

Kära faddrar och livräddare!

Det viktigaste vi kan göra för behövande barn och deras familjer är att hjälpa dem att bli självförsörjande. Att skapa arbetstillfällen genom att använda människors egen kunskap och förutsättningar, och hjälpa dem att utveckla dessa, är därför livsviktigt. Detta gör vi genom våra entreprenörsutbildningar som går under namnet Devent.

Nu behöver vi stärka detta livsviktiga arbete och vädjar om en extra gåva från dig till dessa utbildningar. Det bästa sättet att ge behövande barn mat, skolgång, mediciner och tak över huvudet är att skapa ett arbete för föräldrarna så att de själva kan hjälpa sina barn i framtiden!

Stort tack för din gåva!

Bo Wallenberg

Generalsekreterare

Så här ger du en gåva:

Ge en gåva via hemsidan.

Swisha till 9010802 och uppge ”Hjälp till självhjälp”

Ge via bankgiro 901-0802 och uppge ”Hjälp till självhjälp”

Ge via plusgiro 901080-2 och uppge ”Hjälp till självhjälp”

eller använd det inbetalningskort du som regelbunden givare har fått hemskickat.

Träning gav familjen en framtid

− Genom träningen har vi fått ett liv. Idag driver vi boskapsuppfödning och får en inkomst så att vi kan betala för barnens skola. Det är fantastiskt, säger Stella Nalyavo.

Stella och hennes make Rogers bor på landsbygden i Uganda. När Barnmissionen kommer på besök sitter de utanför sitt enkla hus och spritar bönor, som ska torka i solen. Det gäller att ta tillvara på allt som odlingarna i trädgården ger, så att maten räcker till familjens behov. Stella visar stolt upp familjens kycklingar, grisar och kor.

Stella och Rogers är femtio år gamla och har fyra barn. Äldsta dottern är sjuksköterska, sonen är i armén och de två yngsta barnen går fortfarande i skolan. Men att ge barnen en utbildning har inte varit lätt.

− Tidigare kunde vi inte skicka barnen till skolan, för vi hade inte råd med skolavgifterna, berättar Stella.

För fem år sedan erbjöds de hjälp från Barnmissionen genom partnerorganisationen CFE. De fick gå en träning i boskapsuppfödning. Där lärde de sig att ta hand om djur på ett bra sätt, samtidigt som de fick lära sig företagsekonomi.

Efter träningen fick de två getter från Barnmissionens webbshop. Getterna fick fyra killingar som de sålde, för att köpa fler djur. Efter en tid kunde de köpa en ko. Nu har boskapsuppfödningen vuxit rejält så att de har sju getter, två kor, två grisar och ett hundratal kycklingar.

− Vi är så tacksamma för träningen och den hjälp vi har fått. Genom utbildningen – och mycket hårt arbete – har vi fått ett liv. Idag har vi en boskapsuppfödning som ger oss tillräckligt med inkomst för att betala för mat och skola.

För något år sedan sålde paret en ko och köpte en liten butik i byn. Där arbetar Rogers för att få en extra inkomst till familjen. Han visar stolt upp sin butik som påminner om en kiosk. Där säljer han bland annat socker, matlagningsolja, ris, olja, sötsaker, tvål och lite leksaker.

Familjen har tidigare också tränats i odling. Idag odlar de bland annat bananer och kaffe.

− Skillnaden jämfört med tidigare är att vi nu har möjlighet att köpa det som vi behöver. Vi odlar den mesta maten själva, men det vi inte odlar har vi råd att köpa. Förr om åren hade kunde vi inte skicka barnen till skolan eftersom vi inte hade råd med skolavgifterna. Nu kan vi ge våra barn skolgång och utbildning, säger Stella.

En man står i en liten butik.
Enkelt hus med två små kiosker/butiker. I förgrunden två barn på en cykel.
Kvinna med kycklingar som hon föder upp.
Kvinna och man framför enkelt hus i Uganda.

Ett brev till min pappa

Tonårsflicka tillsammans med sin pappa som har ett amputerat ben och går med kryckor.

Victoria bor i Ukraina. När hennes pappa blev inkallad förvandlades livet för hela familjen. Under den tuffa tiden skrev hon ett brev till sin pappa som hon nu vill dela med Barnmissionens givare.

Först trodde jag att det bara var en hemsk dröm. Jag hoppades hela tiden att jag skulle vakna och att allt skulle vara som det brukade: inget krig, du var hemma och väckte mig på morgonen, vi skulle laga frukost tillsammans och göra små sysslor hemma. På helgerna skulle vi åka ner till stranden och fiska och du skulle fritera fisken.

Insikten att inget någonting skulle bli sig likt kom långsamt. Vi tappade kontakten med dig och började ringa och fråga vad som hänt. De sade att du antingen var tillfångatagen, sårad eller inte längre vid liv – troligen det senare. Men det kändes fortfarande som en dröm.

Så en dag fick vi ett samtal från ett sjukhus. De sade att du var allvarligt skadad, låg på intensivvårdsavdelningen och att tillståndet var kritiskt. Kära Gud, skulle den här drömmen aldrig ta slut.

Vi ordnade tågbiljetter och tog oss till sjukhuset. Jag var livrädd, för jag hade aldrig sett dig i en sjukhussäng. Du ville inte ens ha oss där, för du hade förlorat hoppet om att överleva.

Jag grät så mycket. Jag grät när jag första gången såg dig i sjukhussängen. Jag grät när de sa att de var tvungna att amputera ena benet och möjligen även det andra.

Men läkarna var fantastiska. De räddade ditt andra ben och gav dig ett svagt hopp om att det skulle ordna sig, eller åtminstone inte bli lika illa som vi fruktade.

När jag såg dina första steg på kryckor kändes det fortfarande som att jag drömde, för jag ville inte vakna. Men när jag såg din otroliga livsvilja insåg jag att jag inte hade rätt att vara svag – inte när du är så stark. Äntligen vaknade jag upp ur mardrömmen och förstod att nu är det min tur att hjälpa dig, precis som du har hjälpt mig. Jag fick hjälpa dig att ta ditt första steg och att lära dig att leva under nya omständigheter. Jag gör vad jag kan för att få dig att le och känna glädje igen.

Pappa, jag ska var stark! Det lovar jag! Jag vill att du ska vara stolt över mig. Du kommer att förstå att Gud höll dig vid liv eftersom vi inte kan leva utan dig. En dag ska jag läsa det här brevet för dig! Vi kanske kommer att gråta igen, smärtan kommer aldrig helt att försvinna, men vi ska fortsätta att leva detta vackra liv, varje dag och varje ögonblick ska vi försöka att vara lyckliga!

Akiru fick en andra chans

Flicka i röd klänning

Akiru är elva år gammal och bor i Lokichogio i nordvästra Kenya. När hennes föräldrar separerade lämnades hon och hennes syskon hos deras mormor. Men mormor var gammal och svag och kunde inte ta hand om barnbarnen. Istället tvingades Akiru och hennes syskon tigga på gatan, tills barnens farbror hittade dem och tog dem till sitt hem. Han försökte få tag på barnens mor, men kunde inte hitta henne.

Farbrodern tog kontakt med Barnmissionens partnerorganisation Ledo i Lokichogio. Akiru kom med i Barnmissionens matpaketprogram, som ger henne rätt till ett matpaket med basmat varje vecka. Akiru fick också börja i Barnmissionens skola Hannah Emuriakin. Nu går hon i femte klass och klarar studierna bra. Framtiden ser ljus ut tack vare det stöd hon fått och får.

Akirus resa från gatan till klassrummet visar hur kärlek, gemenskap och utbildning kan förvandla förutsättningarna för en människa.

Vad önskar du dig i julklapp?

En mamma och tre barn står och vinkar genom ett fönster i ett hus i dåligt skick.

Kära fadder och livräddare!

Alla har vi fått denna fråga och de flesta av oss vuxna svarar nog: Jag vet inte, jag har ju allt! Det viktigaste för oss är att umgås med familjen, äta gott och ge barnen vad de önskar sig. Vi är lyckligt lottade i Norden. I de utsatta länder där vi arbetar är svaret på frågan helt annorlunda.

Många svarar: Jag önskar att kriget och dödandet ska ta slut, att vi kan få sova en hel natt och att pappa kommer hem från fronten!  Andra svarar: Jag önskar att vi kan lägga oss utan att vara hungriga. Jag önskar att vår familj slipper bo på gatan. Jag önskar mig ett jobb så att jag kan försörja min familj. Jag önskar en brunn med rent vatten. Min högsta önskan är att våra barn får gå i skola. Men barnen hade nog svarat: Jag önskar mig en docka, en leksaksbil, nya kläder och godis! För barn är barn i hela världen!

En hederssak för Barnmissionen är våra julprogram. Vi vill att utsatta barn och familjer ska kunna fira en värdig jul med god mat och julklappar, men också få höra det glada frälsningsbudskapet om Jesus! Därför ordnar vi julfester som ger glädje och hopp för framtiden.

Jag ber er att stå vid vår sida och ge en riklig gåva till vår julsatsning! Kanske är detta den bästa och mest givande julklapp som du kan ge i år!

Jag önskar er alla en god och fridfull jul. Tack för allt du gör för Barnmissionen! 

Bo Wallenberg

Generalsekreterare

Så här ger du en gåva:

Ge en gåva via hemsidan.

Swisha till 9010802 och uppge ”Julgåva”

Ge via bankgiro 901-0802 och uppge ”Julgåva”

Ge via plusgiro 901080-2 och uppge ”Julgåva”

eller använd det inbetalningskort du som regelbunden givare har fått hemskickat.

Tvillingar fick hjälp till bättre hälsa

En mamma kramar om sina tvillingsöner.

Tyler och Tyron är tvillingar och bor på Filippinerna. De föddes för tidigt i vecka 34 med en bristsjukdom (G6PD-brist) som kan leda till blodbrist och gulsot. De genomgick en rad tester och behandlingar innan de fick lämna sjukhuset.

För mamma Nory blev småbarnsåren med tvillingarna tuffa. Tvillingarna hade dålig aptit och blev lätt sjuka. Samtidigt var det viktigt att de inte åt någon mat som kunde ge dem fysiska problem på grund av sjukdomen.

Hjälpen kom genom Barnmissionen och deras 120 dagars näringsprogram för undernärda barn. Nory misstänkte att tvillingarna var underviktiga och tvekade inte att ta med dem i programmet. Hon var en aktiv deltagare i samlingarna där hon fick lära sig om matens betydelse för hälsan och var mycket tacksam för att få lära sig vilken näringsrik och hälsosam mat hon kunde tillaga och ge till sina söner.

Tvillingarna kollades upp av både läkare och sjuksköterskor. Efter en första bedömning skickades de vidare till lungröntgen. Undersökningen visade en bakterieinfektion i lungorna och tvillingarna fick medicin.

Vid efterkontrollen kunde Barnmissionens team se både lättnad och förundran i Norys ögon. Tvillingarnas hälsa hade blivit betydligt bättre. De sov bra, åt med god aptit och hade betydligt mer energi än tidigare.

Mamman är mycket tacksam för den hjälp hon har fått att förbättra tvillingarnas hälsa.

Röster från krigets barn i Ukraina

Bilden visar en bomb som faller i en stad i Ukraina och rök som stiger mot himlen. Inga människor syns på bilden.

Mykola

− Jag heter Mykola och är 13 år gammal. När kriget startade flyttade jag och min syster från Lutsk till min fasters hus på landsbygden. Det var så farligt i stan och jag var rädd för explosionerna. Min mamma var i Tyskland. Jag saknade henne väldigt mycket och hon oroade sig för oss.

− Efter två år flyttade vi tillbaka till Lutsk och jag fick bo hos mamma och pappa. Men så blev pappa uttagen till kriget. Det var väldigt jobbigt och jag oroade mig mycket för honom. Pappa och jag brukade prata i telefon om att vi skulle fiska tillsammans när han kom hem. Men i februari i år dog min pappa, när han försvarade vårt land. Jag kunde inte tro att det var sant, det kändes som att jag inte skulle kunna överleva utan pappa. När mamma reste tillbaka till Tyskland blev jag och min syster ensamma igen.

− I somras bombades Lutsk svårt. Den natten var jag så rädd. När vi såg upp mot himlen såg det ut som att hela himlen stod i lågor. Fönstren och hela huset skakade. Det var ett hemskt dån.

− Jag är så tacksam för att jag och min syster överlevde bombningen. Men jag är väldigt ledsen. Mamma säger att vi måste leva och att allt kommer att bli bra så småningom, men jag kan inte sluta tänka på min pappa. Tänk om han hade fått leva!

− I somras var jag på Barnmissionens läger. Alla var så snälla. De bad för oss och tog hand om oss. Jag hoppas att jag får komma tillbaka nästa sommar. Och då hoppas jag att kriget har tagit slut.

Lera

− Jag heter Lera, är tolv år gammal och bor i Sumy. I vår stad utsätts vi ofta av ryska attacker. När kriget började skickade min mamma iväg mig för att bo hos min moster i västra Ukraina, mer än 200 mil hemifrån. Men jag saknade verkligen min mamma och min hemstad. När jag återvände hem efter tre månader fick jag se hur mycket som förstörts i Sumy. Jag blev verkligen chockad!

− I somras besökte jag Barnmissionens läger. Jag tyckte så mycket om det att jag inte ville åka hem.

− Jag går i skolan, men vi kan inte samlas i skolbyggnaden på grund av de ständiga attackerna, så vi måste studera online.

− Jag önskar verkligen att mitt liv kan bli normalt igen, så att vi inte ständigt måste vara rädda för att en raket eller drönare ska döda oss.

Victoria

Jag heter Victoria och är 14 år gammal. I somras bombades Lutsk. Vårt hus drabbades av tryckvågen och lägenheten förstördes.

När bomberna började falla mot vår stad var jag ensam hemma och väntade på min äldre bror. Det var väldigt otäckt! Jag sprang till grannarna och tillsammans tog vi oss ner till ett rum utan fönster. Vi sprang vidare ut på gatan och såg hur en drönare slog ner i grannhuset. Jag såg en soldat som satt täckt av blod. Själv träffades jag av granatsplitter och ramlade. Min bror kom och tog mig till mormor. Jag hade drabbats av en lätt hjärnskakning.

När anfallet var över och vi fick återvända till lägenheten hade taket gått sönder och alla fönstren hade krossats. Det var omöjligt att bo kvar.

Den första tiden efter anfallet blev jag väldigt rädd för minsta oljud. Nu går det lite bättre. Jag är tacksam till Gud för hans beskydd och för att jag och mina nära och kära överlevde.

I somras var jag på Barnmissionens läger. Där kunde jag nästan glömma bort kriget. Jag hoppas att jag får komma tillbaka nästa sommar.

Sålda getter blev till en skola

Bo Wallenberg framför en enkell skolbyggnad i plåt som han ska inviga.

För tio år sedan var barnen i byn Narot i Kenya svårt sjuka på grund av smutsigt vatten. En borrad brunn och en flock getter förändrade allt. När Bo Wallenberg kom på återbesök fick han inviga en skola – som byborna själva finansierat!

Första gången Bo Wallenberg kom till byn Narot nära Lokichoggio i nordvästra Kenya fick han en chock.

− Byns kvinnor mötte mig på vägen dit. De lyfte upp mig och bar mig in i byn, till en liten hydda med flera döende barn och vädjade om hjälp att rädda barnen. Alla var sjuka och det var tydligt att det berodde på smutsigt vatten. Det fanns ingen brunn i byn och barnen drack ur gamla plastflaskor som de fyllt med grumligt vatten från vattenpölar.

Där väcktes drömmen om att borra en brunn. Barnmissionens missionärer KeA och Birgitta Arnlund kom i kontakt med ett amerikanskt par som gjorde sprängningar för att hitta vattenådror. De kom till Narot och kunde mirakulöst hitta vatten redan på första sprängningen. Brunnen blev verklighet, till stor del tack vare pengar från Barnmissionen på Färöarna. Byn fick också stöd genom 30 getter som byborna gemensamt skulle ta hand om.

I september 2025 kom Bo Wallenberg tillbaka till byn Narot. Och nu hade situationen förvandlats totalt.

− Även denna gång blev jag buren in till byn, men inte till döende barn, utan till friska barn som sjöng och dansade. Byborna var så tacksamma för brunnen som gjort deras barn friska!

En annan stor skillnad var att det nu fanns en skola i byn.

− Myndigheterna hade lovat att skicka en lärare till byn om byborna byggde en skola. Först användes två mycket enkla hyddor som skolsalar. Men byborna drömde om ett riktigt skolhus och bad om hjälp hos Barnmissionens afrikanska regionkontor Children´s Mission Africa. Då fick de rådet att sälja av getter för att kunna bygga ett hus.

Getterna som byborna fått hade genom åren förökat sig rejält. Trots att det är ovanligt i den kulturen att sälja av sin boskap, valde byborna att sälja 40 getter, så att bygget kunde starta.

När Bo Wallenberg kom dit var det dags för invigning av skolbyggnaden där 90 barn får grundläggande undervisning. Tillsammans med Bo kom styrelsen för Ledo, som driver Barnmissionens arbete i Lokichoggio, och en representant för myndigheterna.

− Vi blev alla så berörda av det vi såg. Myndighetsrepresentanten lovade att en andra lärare skulle skickas till skolan. Ledos styrelse valde att med egna pengar finansiera ett betonggolv istället för dagens jordgolv. Och Barnmissionen beslutade att skjuta till pengar för att tillverka 30 skolbänkar till skolan, så att barnen slipper sitta på stenar.

Initiativet att sälja getter och bygga skola var så ovanligt att kenyansk tv reste till Narot för att göra ett reportage.

− Från att ha varit en by utan vatten med sjuka och döende barn har allt förändrats. Byborna fick hjälp, men de ville också ge något tillbaka och då satsade de på en skola till barnen. Jag tycker att det här är ett fantastiskt exempel på hjälp till självhjälp. Samtidigt visar det vilken skillnad som getter kan göra.

Det visar också hur viktigt det är med vatten.

− Jesus talar om livets vatten, för vatten är så centralt. Utan vatten har vi ingenting. Barnmissionen har borrat brunnar i olika länder. Det är så påtagligt hur vår hjälp förvandlar människors liv.

− Även på ett andligt plan har byn förändrats. Vi har berättat om Jesus för byborna. De har tagit emot honom i sitt hjärta och idag möts de regelbundet till gudstjänst.

Tre Barytoner ger konsert

Tre Barytoner med Mikael Joumé, Bo Wallenberg och Mikael Järlestrand.

Tre Barytoner i originaluppsättning, med Bo Wallenberg, Mikael Järlestrand och Mikael Joumé, ger en adventskonsert i Weslekyrkan, Limhamn, Malmö, söndagen den 30 november kl 18:00. Med sig har de The Amazing Band, under ledning av Leif Jonsson.

Tillsammans kommer de att bjuda på några av adventstidens och julens sånger, men också andra pärlor ur den kristna sångskatten.

Det blir också information om Barnmissionens arbete. Barnmissionens personal från Ukraina finns på plats för att berätta om hur det är att arbeta med hjälparbete, mitt under brinnande krig.

Antalet platser i kyrkan är begränsad. Därför behöver du boka din plats genom att höra av dig till Barnmissionen, via telefon 040 689 30 40 eller via epost info@barnmissionen.se.