Obs! 18 dec t.o.m. 3 jan går det ej att få gåvointygen för webbshopen samt minnes- och högtidsgåvor hemskickade. Det går fortfarande att skriva ut dem själv.
Mat till 300 familjer
Nu har mat till 300 hushåll levererats. Tack vare dina gåvor kan vi rädda liv!
– Så underbart med den respons vi fått på vårt upprop om mathjälp, skriver Kea Arnlund, på plats i Lokichoggio.
300 hushåll i byn Lotengan Erus som ligger utanför Loki har nu fått mat. När Barnmissionens medarbetare Kea och Joseph besökte byn förra veckan insåg de hur svältkatastrofen drabbat byns invånare. Nästan alla djur hade dött och familjerna i byn hade ingen aning om när de skulle få äta nästa gång. Men tack vare era gåvor har Barnmissionen kunnat göra skillnad.
– Distributionen under ledning av Joseph blev fantastiskt lyckad och folk gladdes så.
– Våra vänner i AIM-Air, Joel, Pete och Tija och Fred Omeli ställde villigt upp med bilar och pickup, berättar Kea Arnlund.
Detta är bara början – många människor behöver vår hjälp. Ge en gåva och hjälp oss rädda fler liv!
“Vi vet inte när vi får mat nästa gång”
Nästan alla djur har dött. Och ingen vet när de får äta nästa gång. I den lilla byn utanför Lokichoggio i Kenya, precis vid gränsen till Sydsudan, har torkan gjort hungern akut. Kea Arnlund berättar om svälten som redan har börjat ta liv.
Torsdag morgon, 16 mars. Vi lämnar Loki bakom oss, på en ganska nylagd grusväg åt nordost, bakom det stora Mogillaberget. Ordentlig stenig men i bättre skick än de flesta vägar i området. Strax möter vi några kvinnor som ställt ner sina tunga bördor med torrt gräs.
De är på väg till stan för att sälja i tätorten. Kan bli några hundra shilling för dom var att köpa mat för, berättar Joseph, min medarbetare i LEDO.
– Ni kommer snart att känna lukten av döda djur, säger kvinnorna.
Lite längre fram kommer en mindre flock med åsnor. De ser alla påtagligt magra ut med revben som lätt kan räknas. När jag ser en av åsnorna bita av en alldeles torr och till synes död liten buske förstår jag att djuren har det svårt – och naturligtvis människorna också!
Vägen och landskapet blir allt stenigare och kargare och snart är vi framme vid bosättningen, Lotengan Erus. Erus betyder källa. Och mycket riktigt lite längre fram ser vi en alldeles grönaktig återspegling från en slags dam. Där skymtar också kameler. Kamelerna verkar var de som klarar sig längst i den ihållande torkan.
“Alla djur har dött av torkan”
På ömse sidor om vägen ligger stora högar med djurkadaver och skelettdelar. Som från ingenstans dyker det upp människor, barn, vuxna och gamla. En man med bar överkropp och röd kepsmössa inleder genast ett livligt samtal där han pekar både ut över marken och drar sitt finger tvärs över halsen.
– Vad säger han, frågar jag.
– Jo, han heter Esekon Nang’ole och berättar att alla hans djur har nu dött av torkan. Många av benknotorna och kadavren ligger i högen där. Detta är hans barn som brukade vakta getterna och fåren, säger Joseph och pekar på en pojke i 10-årsåldern och en flicka i ungefär samma ålder.
– Nu har barnen inget att göra och knappt något att äta. Det var två dar sen de åt något sist och inte vet de när de kan få nästa mål mat!
– Varför drog han fingret över halsen? undrar jag.
– Han sa att: ”När alla djuren dött, och det inte fanns någon mat kvar i hushållet då bestämde jag mig för att gå lite längre bort och skära halsen av mig. Jag blev så desperat! Men sen tänkte jag på barnen naturligtvis”! översatte Joseph från turkanaspråket.
På andra sidan vägen har en skara äldre kvinnor och män satt sig på huk. Synen är minst sagt grotesk! Framför dem finns ytterligare en stor hög av kadaver och benknotor!
Vi undrar om vi får besöka någons hem. Javisst, det går bra.
Vet inte när det blir mat nästa gång
Några hundra meter in bland buskar och snår, över mycket stenig terräng kommer vi till några mycket enkla hyddor. En byggt helt med någon slags liten buske, och de andra delvis täckta med plast, papp el. dylikt. Strax till höger på tre små stenar ser vi en liten gryta med något som kokas i vattnet.
Emoru Etapar, kommer fram med ett av sina barn på höften och rör om med ett par pinnar.
–Vad lagar ni? frågar jag.
Hon lyfter upp pinnarna och jag ser majskorn och någon annan slags grön växt.
– Det här är erut, berättar Emoru. Den måste koka i många timmar för att vi skall kunna äta den, annars är den mycket giftig. Vi kan fortfarande plocka några sådana frukter på träd i närheten.
– Majsen då, och hur många skall den räcka till? undrar jag och tycker att grytan verkar lite väl liten med tanke på alla som står runt omkring.
– Vi är sju vuxna och åtta barn, säger Emoyo och håller upp en mugg med lite majs och erut på botten.
– Det här skall räcka till 2 personer, säger hon.
– När får ni mat nästa gång?
– Ja, det vet vi inte…
Vi kör vidare längs den steniga vägen. Några kilometer längre fram ligger ytterligare en bosättning. Här finns också en liten vattenkälla. Några åsnor dricker ur en gryta. Vi tittar ner i källan. Den ser ut att ha endast några liter kvar mellan klippblocken.
“Den här byn måste få hjälp”
– Lopeli-källan heter den och den betjänar 12 familjer här, berättar Eymo Ekaskut, den gamle magre mannen som tycks vara ägare till de magra åsnorna.
Han pekar också ut över landskapet och vi förstår att det är återigen samma berättelse. Alla dom andra djuren är döda!
Och att vi djuren dör runt omkring får vi bevis för på hemväg, när en stor vacker rovfågel precis lyfter från ett alldeles färskt kadaver där revbenen lyser i rött.
– Den här byn måste få hjälp, och det snart, säger vi till varandra, Joseph och jag, när vi försöker bearbeta alla starka intryck och berättelser om det som händer alldeles inpå knutarna.
– Där skall vi göra en av våra insatser, säger Joseph, med de pengar som vi kan få från våra vänner i Barnmissionen!
Kea Arnlund, på plats i Lokichoggio, nordvästra Kenya.
Kenya: Matbristen är akut
För första gången på 6 år drabbas flera områden i Afrika av svält och matbristen är akut för flera miljoner människor. I Lokichoggio, Kenya, där Barnmissionen finns på plats märks detta på flera sätt.
– Allt fler saknar mat för dagen och många kommer från landet för att om möjligt få något att äta, säger Kea Arnlund som tillsammans med sin fru Birgitta ansvarar för arbetet i Loki.
I byar runt omkring Loki är krisen ett faktum – i en by som Barnmissionen besökt har de flesta djuren redan dött. Människor som försörjer sig på sin boskap har nästan inga djur kvar längre.
– Något enstaka djur levde, några gamla kvinnor satt på marken med sina få ägodelar i en plåtlåda och förberedde sig för flytt in till Loki för att få hjälp. En av kvinnorna satt med sitt sista köttstycke från det som var kvar av djuren, säger Kea Arnlund.
När svälten och bristen breder ut sig i landet söker sig fler och fler till staden.
– Många barn från landet kommer till bymötena, berättar Birgitta, och de ser ivrigt fram emot den lilla brödbit som delas ut i samband med mötet.
Hjälp oss dela ut mat till de allra mest utsatta i Loki – ge en gåva till Mathjälp Kenya.
Välkommen till Livets Sommarsemester på Löttorp!
Det är med enorm glädje vi på Barnmissionen välkomnar dig till Öland och Löttorps camping den 10-16 juli 2017!
Under vecka 28 är Barnmissionen ansvarig för alla möten i det stora kyrkotältet – det kommer att bli oförglömliga dagar som du bär med dig resten av ditt liv!
Tack för att du hjälpt oss göra skillnad i vinter!
Sjukhusutrustning, matpaket och kläder till behövande, presenter till barn på olika hem och sjukhus och besök i fängelser. Under vintermånaderna januari och februari har Barnmissionen i Ukraina jobbat hårt för att sprida värme, glädje och hopp till behövande runt om i landet.
Nya sjukhussängar och andra möbler har delats ut till flera olika sjukhus – och det är något som har blivit till stor glädje för både patienter och personal.
– Hjälpen har betytt mycket – fina sjukhussängar, bord, madrasser och sängkläder – allt detta som humanitär hjälp. Läkarna och de som är sjuka är väldigt tacksamma, berättar Lyudmila Lonyuk som leder arbetet i Ukraina.
– Det handlar verkligen om att behandla människor med värdighet, säger hon.
I början av februari agerade Barnmissionen snabbt när strider blossade upp i östra Ukraina och civila drabbades.
– Vi reagerade direkt på behovet bland civilbefolkningen där och skickade två laster med varma kläder, skor och matpaket till de drabbade.
Varje vecka har Barnmissionen också som vanligt besökt barn på sjukhus och vårdhem för att ge mediciner, kläder och – presenter förstås.
– Det är en sådan glädje att se barnens leenden, berättar Lyudmila.
– Ibland fungerar presenter bättre än medicinen.
Tack för dina gåvor som gör vårt arbete möjligt!
John fick en ny familj i barnbyn
Som de flesta av barnen i barnbyn har John en tragisk historia innan han kom till barnbyn för fyra år sedan. Det kan vara att föräldrarna har dött, har drogproblem, är kriminella, att de övergivit sina barn av olika skäl eller att en förälder försvunnit och att den andre inte reder ut situationen av ekonomiska skäl.
Sannolikt inte överlevt
Innan John och hans syskon kom till Open Heart Children´s Village bodde de i ett mycket fattigt, tungt kriminellt belastat och väderutsatt område. Om de inte hade fått komma till barnbyn hade de sannolikt inte överlevt eftersom de saknade en vuxens tillsyn, var utsatta och undernärda. Inget av barnen hade gått i skolan och de hade inte fått uppleva kärlek och omsorg.
Nu kan de utvecklas både intellektuellt och känslomässigt och skaffa sig färdigheter som de har nytta av längre fram i livet. John och hans syskon har ingen fungerande biologisk familj att hälsa på eller få besök av och det innebär att han kommer att stanna i barnbyn en längre tid, kanske ända tills den dagen han är vuxen och kan klara sig på egen hand.
En ny familj
I Open Heart Children’s Village har John och hans syskon nu en ny familj med tre ytterligare syskon och en ”husmamma” som har huvudansvaret för att se till att barnen har det bra på alla sätt. Till sin hjälp har hon en ”moster” som kan vikariera när hon är ledig samt barnbyns socionomer som bidrar med stöd när det kommer till kontakter med myndigheter och Johns släktningar mm.
Efter ett jättejobbigt första år i den statliga skolan när John mest gick omkring och inte kunde koncentrera sig på sina skoluppgifter, togs beslutet att försöka hitta en skola som kunde erbjuda en alternativ undervisningsform. Vi hittade en privat skola, som visserligen kostar en del pengar men som finns på gångavstånd från barnbyn. Skolan erbjuder små klasser och en pedagogik som bättre passar Johns behov. Nu trivs han i skolan och hans resultat har också förbättrats, mycket tack vare stödundervisning med barnbyns extralärare två eftermiddagar i veckan.
Hela och rena
När Miriam, som är husmamma åt John, har följt honom till skolan går hon hem för att plocka undan efter frukosten, kanske tvätta, handla på marknaden samt förbereda för lunch. ”Jag använder oftast lördagarna som min tvättdag och de äldre barnen kan hjälpa till med denna syssla”, berättar hon. Men jag använder mycket av min tid för att laga mat och försöka se till att alla är hela och rena”, fortsätter hon.
John hämtas på skolan ca 12:30 och efter lunchen vilar han en stund innan det två dagar i veckan är dags för extra undervisning. Om han inte har lektioner ska han ändå göra sina läxor men också hinna vara ute och leka med andra barn. John gillar inte sport så han spelar aldrig basket eller liknande men däremot älskar han hundarna, så de får mycket uppmärksamhet av honom. När han ska lista de tre saker han gillar mest svarar han: ”att leka utomhus, att titta på TV och att äta god mat”.
Torbjörn & Eva-Mari Blomqvist
Verksamhetsansvariga Filippinerna
Nya kläder – stora leenden
106 klänningar, 99 shorts och 5 skjortor. Kläderna har sytts i Barnmissionens syprojekt i Lokiochoggio och delats ut till över 200 barn.
– Barnens glädje över att få nya kläder går inte att ta miste på, skriver Birgitta Arnlund, på plats i Loki.
Kläderna har kunnat delas ut tack vare gåvor genom Barnmissionens webbshop. Att köpa en klänning eller ett par shorts i vår webbshop innebär inte bara att ett barn får kläder. Att kläderna sys på plats i Loki ger också sysselsättning till kvinnor som deltar i vårt syprojekt.
Din gåva gör alltså dubbel nytta!
Gå till vår webbshop för att köpa kläder eller någon annan meningsfull gåva!