Ung i Ukraina: ”När tar kriget slut?”

Iryna från Brovary utanför Kiev var tvungen att fly kriget två gånger. Nu har hon fått en tillfällig fristad i västra Ukraina, där hon känner sig säker. Hon och hennes familj får akut hjälp från Barnmissionen.

Iryna berättar i ett brev till Barnmissionen om sin flykt och sina tankar om ett liv som plötsligt krossades.

Lyudmila Lonyuk, missionsledare för Children’s Mission Urkaine, fick brevet i samband med att organisationen distribuerade nödhjälp i Radomyhsl, där Iryna och hennes familj har sökt skydd. Irynas mamma lagar mat åt ukrainska soldater och civila.

Här är Irynas brev:

När tar kriget slut? Den frågan har oroat mig sedan den 24 februari. Den dagen lämnade jag min hemstad. Det var så orättvist att behöva vakna till ljudet av höga skott genom fönstret.

Jag fick bara en kort tid på mig att snabbt packa mina saker och flytta ut till vår stuga. Där kunde vi stanna i tio dagar. Det var först lugnt, men efter några dagar kunde vi höra skotten komma närmare och närmare huset.

Vi var tvungna att flytta igen! Det blev en fruktansvärd resa! Det fanns så många kvinnor och barn på perrongen; alla ville gå ombord på tåget. Vi hade turen att komma med och satt på våra resväskor på golvet.

Jag minns fortfarande blicken i min lillasysters ögon när hon såg sig omkring och inte kunde förstå vad som hände.

Tack och lov undkom vi eld och förstörelse och hittade ett ställe där vi kunde känna oss trygga och lugna. Människor här hjälper oss så mycket de kan. Det är så rörande. Nu kan jag sova i en varm säng utan att oroa mig.

Det är en stor glädje att kunna vakna på morgonen och se solens ljus, men slippa ljuset från bomberna. Men det gör ont i mig att tänka på mina vänner som var tvungna att stanna i Brovary i Kiev.

Före kriget uppskattade jag inte värdet av enkla saker, som mina vänners kramar och leenden, mitt mysiga rum, värmen i sängen och ett liv utan bekymmer. Wow! Nu inser jag att vi borde uppskatta varje ögonblick av livet, för allt kan förändras på en sekund. Barnets liv blev plötsligt ett vuxenliv.

Men jag tror på vår starka och modiga armé. De kommer att rädda oss och är en sköld för oss alla. Jag tror att freden kommer snart och att jag får komma tillbaka till min hemstad, till mina vänner och till det underbara, enkla liv jag hade tidigare!

Här avslutar Iryna sitt brev.

Barnmissionen skickar nödhjälp till organisationens lager i Lutsk, varifrån det körs ut med lastbilar till behövande barn, unga och familjer i krigshärjade städer i Ukraina.

Vill du stötta Barnmissionens arbete i krigets Ukraina? Ge en gåva på hemsidan eller swisha till 9010802 och uppge ”Nödhjälp Ukraina”. Stort tack!