Svenska

Ukraina

Soppkök ger mat till hundratals

Två gånger i veckan hjälper Barnmissionen varm mat till utsatta människor i Lutsk, Ukraina. Varje tisdag och fredag kommer mellan 100 och 150 personer till ett soppkök för att få ett mål varm mat. Det är människor i stort behov av hjälp – flyktingar, hemlösa kvinnor, pensionärer, handikappade och arbetslösa.

Arbetet med soppköket genomförs tillsammans med organisationen Way to Life (Livets Väg), som Barnmissionen har samarbetat med i över sju år.

Innan maten delas ut hålls en andakt med bön. Barnmissionen stöttar med biblar som delas ut till människor som vill läsa Guds ord i sitt hem. Barnmissionen har också bekostat mikrofoner och högtalare till andakten samt stora elektriska grytor som underlättar matlagningen.

Vanliga rätter är ukrainsk rödbetssoppa, pasta eller ris med kött samt potatismos med kött. Besökarna får också te och bröd som de kan ta med sig hem och äta nästa dag.

Det finns många exempel på människor som kommit till soppköket under en tid, men sedan lyckats få jobb och kommit tillbaka och tackat för den hjälp som de fått.

En av besökarna, Vitalik, hade tidigare stora problem med alkohol. Men budskapet och gemenskapen vid träffarna påverkade honom och han bestämde sig för att sluta dricka. Nu kommer han till soppköket för att hjälpa till med att bära bord och distribuera bröd.

Soppköket har blivit viktigt för många flyktingar, som ofta måste betala höga hyror för sin bostad och inte har har tillräckligt med pengar till mat. De är så tacksamma för maten de får och att de även kan ta med sig mat hem till sina barn.

För ett par år sedan öppnade Way to Life en liten förskola för tio barn till flyktingfamiljer som brukar komma till soppköket. Barnen får komma till förskolan på vardagar, så att deras föräldrar kan jobba och få in pengar till familjerna. Tack vare ekonomiskt stöd från Barnmissionen får barnen på förskolan mat tre gånger om dagen.

Barnmissionen på viktigt men farligt uppdrag

Vid flera tillfällen under hösten och vintern har ett team från Barnmissionen i Ukraina rest till byar i Cherson-regionen som drabbats hårt i kriget. De har bland annat delat ut kaminer, mat, kläder, hygienartiklar och leksaker.

Det har varit tuffa resor längs farliga vägar in i ett område där kriget är påtagligt hela tiden. Men faran vägdes upp av att se bybornas innerliga tacksamhet när de fick hjälp från Barnmissionen.

− Många av människorna som vi möter har förlorat nära anhöriga i kriget. Deras hus och hem har förstörts, men de har inte förlorat hoppet om att få leva i fred igen, säger Lyudmila Lonyuk som leder Barnmissionens arbete i Ukraina.

Vasyl är en lokal ledare i en av byarna. Hans by bombades hårt och många hus förstördes. Dagen innan Barnmissionens team kom dit bombades byn igen. Två hus förstördes och två familjer förlorade sina hem.

− Vår by var så vacker, den var som ett hörn av paradiset med sina gröna gräsmattor, fina trädgårdar och floden där vi kunde fiska. Se hur det ser ut nu! Men vi kommer att bygga upp vår by igen, så att våra barn, barnbarn och framtida generationer kan bo och leva här, säger han.

Barnmissionen mötte en kvinna som bodde i ett av de förstörda husen. Lyckligtvis gömde familjen sig i en källare och klarade sig oskadda.

− Jag är så tacksam till Gud att vi klarade oss, det är ett mirakel. Men vi har tuff tid framöver, med att försöka bygga upp huset igen, sade hon.

I en annan by mötte Barnmissionen två tjejer, elvaåriga Alina och Olenka. Alina berättade att när Ukraina återtog byn, som tidigare ockuperats av Ryssland, skickades hon dit från Odessa för att bo i byn tillsammans med sin farmor.

− Livet i Odessa var så tufft, med ständiga explosioner, flyglarm och många långa timmar i skyddsrummen.

Även i byn förekommer både explosioner och det är farligt att promenera eftersom det finns minor kvar.

− Ändå är det inte lika otäckt här som i Odessa. Jag såg när en niovåningsbyggnad rasade ihop efter en raketattack. Det var fruktansvärt.

Under samtalet ljuder ett nytt flyglarm och både tjejerna och Barnmissionens team söker sig till en säker plats. Alina visar på sin mobil var det för tillfället är flyglarm i Ukraina. Både barn och vuxna har sådana appar installerade på sina telefoner.

Olenka berättar om sin skola. Just nu måste hon läsa på distans, men hon drömmer om att få träffa sina klasskompisar öga mot öga igen – en dag när kriget är slut.

Maria bakar pajer istället för att ge upp

I den ukrainska byn Afanasiivka utanför Cherson mötte Barnmissionens team en äldre kvinna, Maria. Hon var på väg till kyrkan men stannade gärna för att  prata en stund.

I juni 2023, när Kachovkadammen utanför Cherson sprängdes, steg vattnet runt byn i snabb takt och hamnade 1,7 meter över normalnivån. Hela byn översvämmades, inklusive Marias hus.

När kvinnan berättar kommer tårarna.

− Det som inte redan hade förstörts i kriget förstördes av vattnet. Allt som jag hade byggt upp under många år, det som jag odlat, all min egendom plundrades av ryssarna och det som blev kvar förstördes av vattnet. Jag var så ledsen, det gjorde så ont. Jag ville inte leva längre och planerade att avsluta mitt liv för egen hand.

När vattnet började sjunka undan och Maria kunde ta sig in i sitt hus fick hon se förödelsen. Allt flöt omkring, böcker, foton, hela hennes liv. Men sorgsenheten byttes ut mot ilska och hon bestämde sig för att inte ge upp.

− Jag tänkte att fienderna har förstört min egendom, men de ska inte få förstöra mitt liv. Istället ska jag hjälpa våra soldater med det jag kan. Så jag började baka pajer som jag gav till soldaterna. Jag bakar leverpaj, kålpaj och äpplepaj. När jag bakar glömmer jag hur tufft livet är. Soldaterna blir så glada och berömmer min mat. De har blivit mina pojkar.

Innan Barnmissionens team reste vidare gav de Maria ett matpaket och fick en välsignelse till tack.

− Må Gud välsigna alla människor som hjälper oss. Jag kommer att be för er alla, sade Maria.

Familjens hus bombades

När kriget kom till Allas by i Ukraina förstördes vartenda hus. Alla och hennes barn överlevde tack vare att de tagit skydd i en källare när deras hus bombades. De flydde hals över huvud och lever nu som flyktingar i västra Ukraina, där de får hjälp av Barnmissionen. Det här är hennes berättelse:

Jag heter Alla och kommer från Mykolaiv-regionen och en liten by som heter Ternovi Pody. Där växte jag upp, studerade, gifte mig och fick två barn. Min make och jag tycker båda om djur, så vi skapade en liten bondgård med 15 kor. Men för några år sedan blev min make allvarligt sjuk och dog.

På morgonen den 23 februari 2022 fick jag ett telefonsamtal från min syster som bor i Ryssland. Hon sade: Fly tillsammans med dina barn, för imorgon kommer kriget. Jag kunde inte tro på det och blev arg på min syster. Vilket krig? Det är bara politiker som vill göra oss till fiender. Min by är lugn och fridfull. Men på natten kunde jag inte sova. Jag låg bara och tänkte på min systers ord om kriget.

Vid halv fem på morgonen hörde jag mullret från de allra första bomberna och granaterna. Jag sprang till fönstret och såg hur militärfordon körde längs vägen. Vår lilla by hade hamnat mitt i kriget. Militärerna kom till vår gård och tog en stor tjur. ”Soldaterna är hungriga”, sa de. Grannarna försökte skydda mig, men de knuffades bort och hotades med stryk.

På krigets tredje dag kom ryska agitatorer till byn och ropade ut att den ryska freden skulle vara för evigt. Det skulle komma bussar för att föra människor till Ryssland där vi skulle få det bra.

Men någon rysk fred såg vi verkligen inte. Snarare fick vi bara några dagar senare se krigets grymhet på nära håll. Ett mobilt krematorium placerades i utkanten av byn. Där brändes kroppar från dödade ryska soldater. En förfärlig lukt och rök spred sig över byn. Bilar körde till krematoriet både dag och natt.

Vi levde varje dag som om det var den sista dagen i vårt liv. Vår fina by, med 65 hus, där människor brukade njuta av livet, blev en spökstad. Alla, verkligen alla hus i byn, förstördes.

När bomberna träffade vårt hus överlevde vi mirakulöst eftersom vi gömde oss i en källare utanför huset. Men det fanns inte längre någon möjlighet att stanna kvar. Jag, mina barn och min mamma lämnade allt vi hade byggt upp under många års tid. Vi drev ut alla våra kor på en åker och flydde, för att vi skulle kunna överleva.

Med Guds hjälp tog vi oss till västra Ukraina, där vi kom i kontakt med Barnmissionen. Vi är så tacksamma för den hjälp som vi har fått och fortfarande får. De hjälper oss med mat, kläder och skor till hela familjen samt skolutrustning för barnen.

När jag tackar dem säger de bara: ”Gud välsigne er! Tillsammans är vi starka!”. Jag tackar Gud för Barnmissionen och för alla givare som hjälper oss och alla andra att överleva kriget.

Hjälp till drabbade i krigszoner

I Kalynivka utanför Cherson i Ukraina har många i civilbefolkningen dött i kriget. Andra har misshandlats, rånats eller utnyttjats. Som om det inte var nog drabbades byn hårt när Kachovka-dammen sprängdes. Vattennivån steg sju meter och 40 hus begravdes i vatten.

Hit åkte Barnmissionen med hjälp.

Barnmissionen i Ukraina har sitt kontor och lager utanför Lutsk i västra Ukraina, ett område som under kriget har tagit emot väldigt många internflyktingar i behov av hjälp. Men Barnmissionen arbetar inte bara där. Tillsammans med myndigheter skickar de också hjälp till krigszoner i östra och södra Ukraina.

När Kachovka-dammen utanför Cherson sprängdes packade Barnmissionen en liten buss som i vanliga fall fungerar som skolbuss. Nu fylldes den med mat, dricksvatten, hygienprodukter och enkla spisar. Barnmissionen fick godkännande från myndigheterna att skicka tre personer med hjälp till Kalynivka i det drabbade området.  

Resan blev svår och farlig. Mitt i natten bombades staden Kryvyi Rih, en stad som bussen passerade. Arsen Sydorchuk från Barnmissionen berättade om rädslan för att befinna sig i en okänd stad under natten, och inte veta var man ska gömma sig när flyglarmet går.

I Kalynivka möttes Barnmissionen med öppna armar, men fick samtidigt höra många hemska berättelser från de människor som fortfarande bodde kvar i byn. Vattennivån hade stigit med sju meter och 40 hus hamnat under vatten, till följd av den sprängda dammen. Men det var långt ifrån första gången som befolkningen drabbades av svårigheter. 70 procent av husen i byn hade förstörts under den ryska ockupationen. Mer än 20 bybor hade dödats. Andra hade rånats, våldtagits eller misshandlats. Livet i byn var fortfarande farligt, för på andra sidan floden var det ockuperat område och stridigheterna var aldrig långt borta.

Byborna var mycket tacksamma för hjälpen. Borgmästaren berättade att Barnmissionen var en av de första att komma med hjälp till staden, och att spisarna från Sverige kändes som en dyrbar skatt.

Barnmissionen sprider ljus i krigets mörker

2022 blev ett svart år för Ukraina. Men mitt i allt det mörka fanns ljus – när Barnmissionen spred hopp och glädje till utsatta människor.

Lyudmila Lonyuk, ledare för Barnmissionen i Ukraina, berättar om året som gått:

− 2022 blev ett svart år som dominerades av ett brutalt, känslokallt och blodigt krig. Vi har alla släktingar och vänner som har dött eller sårats. Vi har lärt oss att leva till ljudet av flyglarm, vi har vant oss vid att vara åtskilda från nära och kära och vi har anpassat oss till mörker och kyla. Men vi förenas kring målet att få fred, frihet och oberoende. Vi förenas för att ge våra barn och barnbarn en framtid. Vår slogan ”Tillsammans är vi starka” har blivit mottot för år 2022.

När kriget bröt ut den 24 februari tvingades Barnmissionen i Ukraina snabbt förändra sitt arbetssätt, till att arbeta under krig.

− Vi är så tacksamma till alla givare från de nordiska länderna som ger Ukraina stöd under kriget. Era böner och era gåvor är väldigt viktiga. Vi tror och ber att Gud vill stoppa blodspillan och ge Ukraina fred.

39 lastbilar med hjälp

Under 2022 fick mer än 400 000 personer i Ukraina hjälp från Barnmissionen. Under året skickades totalt 39 lastbilar med humanitär hjälp från de nordiska länderna och från Tyskland. Varje lastbil innehöll ungefär 15 ton hjälp.

− Hjälpen förmedlades till dem som behövde den mest, människor som tvingats på flykt från kriget, barn vars föräldrar kämpar i kriget eller har blivit dödade eller sårade.

Ungefär en fjärdedel av all humanitär hjälp skickades vidare till krigszonerna.

− Barnmissionen har ett nära samarbete med Räddningsverket och lokala myndigheter. Tillsammans med kyrkor har vi också organiserat hjälpsändningar till behövande i krigszonerna.

Hjälp med häst och vagn

Under sommaren, när Ryssland bombade oljedepåer, rådde det stor brist på drivmedel. Chaufförer fick köa i fem-sex timmar för 20 liter bränsle.

− Då tog vi hjälp av cyklar och häst och vagn för att nå ut till människor i nöd. Under hösten förbättrades bränslesituationen, och det blev åter möjligt att köra ut hjälp med bilar och minibussar.

Under början av kriget togs många skolbussar över av myndigheterna, som behövde dem i kriget. När hösten kom och skolorna öppnade blev det svårt för yngre elever som bodde långt från skolorna att ta sig dit. Då skickade Barnmissionen cyklar som samlats in i Norden. Och när kylan och snön kom gick Barnmissionen in och köpte en skolbuss. Våren 2023 köptes också en andra skolbuss in.

− Vi är så tacksamma för denna underbara gåva. Glädjen hos barnen, lärarna och föräldrarna visste inga gränser!

Barnmissionen har utrustat skyddsrum med mat och vatten, men också med stolar, bord, mattor, värmefläktar, hygienprodukter, leksaker, pennor, kritor, ficklampor och ljus. Eftersom barnen ibland måste stanna länge i skyddsrummen är det viktigt att göra dem barnvänliga.

− Vi vill att barnen ska känna sig säkra och distraheras från ljudet av flyglarm och stridsflygplan.

Drev sina får 150 mil

Till Volynregionen i västra Ukraina kom det hela 72 000 internflyktingar. En del stannade några dagar och reste sedan vidare utomlands, andra stannade ett helt år. Men alla behövde hjälp. Missionen hjälpte dem med kläder och skor, möbler, sängutrustning och hygienprodukter, i nära samarbete med sociala myndigheter som administrerar flyktingmottagningen.

Många flyktingar från landsbygden hade svårt att lämna sina hem, där de kanske hade en ko, några grisar samt kycklingar och ankor. De väntade att lämna tills allt runt omkring dem var förstört och det enda som återstod var att fly för att överleva.

− I en by mötte vår personal en bonde som hade drivit en flock med 50 får hela vägen till Volynregionen. Han hade gått 150 mil, passerat frontlinjen, gömt sig i skogar och sumpmarker, men han lämnade inte sina får. När människor flyr kriget för att rädda sina barn, simmar över kalla floder, korsar minfält och ser död, förstörelse och hunger, då är jag så tacksam för all hjälp som vi får från er givare och som vi kan ge vidare till de behövande.

Glädje och hopp till barnen

Barnmissionen arbetar aktivt med att hjälpa barn. Varje vecka ordnas två-tre samlingar för barn, på skolor, sjukhus, flyktingcenter eller ute i byarna. Minifestivaler, barnaktiviteter och tävlingar ska distrahera barnen från att tänka på kriget och oroa sig för föräldrar och släktingar vid fronten. Samtidigt skapar samlingarna hopp och glädje.

− Vi kämpar för varje barns leende och för att åter få se lycka i deras ögon.

Under ett krig förändras situationen hela tiden. Mitt i en barnsamling kan flyglarmet gå, och så måste alla springa till skyddsrummet där samlingen fortsätter.

Under sommaren öppnade Dubechnolägret upp för kortare dag- och helgläger för barn som bor i området. Lägren blev mycket uppskattade. För en kort tid kunde barnen glömma krig, beskjutning och flyganfall. De kunde leka, äta god mat och umgås med vänner, men också läsa Bibeln tillsammans och be för släktingar i kriget.

Jubileum med tårar

Hjälpen till sjukhusen har ökat rejält sedan kriget startade. Antalet patienter har ökat och Barnmissionen hjälper till med medicinsk utrustning, samt med kläder, skor och hygienartiklar till patienterna.

Två gånger i veckan ordnar Barnmissionen tillsammans med kyrkan ett soppkök där de serverar varm mat och distribuerar bröd till hemlösa och flyktingar. Varje gång kommer 120 till 150 personer.

− I oktober firade Barnmissionen i Ukraina sitt 30-årsjubileum. Det var ett jubileum fyllt med tårar. Aldrig hade vi kunnat tro att vi skulle ställa in alla våra planer och istället hamna i ett krig. Men vi ber att Gud ska beskydda oss.

En ö av fred, hjälp och hopp

Under hösten bombades allt fler kraftverk och transformatorer, i Lutsk förstördes den största transformatorstationen. Elen försvann flera timmar varje dag, och det fanns varken internet eller mobiltäckning.

− Det är svårt att arbeta, men Barnmissionen får vara en ö av fred, hjälp och hopp för tusentals människor som drabbats av kriget. Visst gråter vi ibland och faller ihop av trötthet, men vi ber, reser oss upp och går vidare. Gud är med oss, och tillsammans är vi starka.

− Tack vare er, kära givare, har vi kunnat rädda tusentals liv under 2022! Vi är så otroligt tacksamma för all hjälp och stöd. Mer än någonsin känner vi kärleken och omsorgen från våra vänner i Norden, säger Lyudmila Lonyuk.

Julglädje i skyddsrum

Julkampanjen i Ukraina var sig inte lik. För första gången fick vissa julsamlingar hållas i skyddsrum.

Men trots svåra omständigheter kunde Barnmissionen sprida julglädje till tiotusentals människor.   

Julen är förmodligen den mest älskade högtiden, inte bara för barn utan även för vuxna.

Varje år ordnar Barnmissionen ett julprogram i Ukraina med hundratals julfester och besök på sjukhus, barnhem, fängelser och i privata hem för att dela med sig av julens budskap.

Julen 2022 var helt annorlunda – utan vackra ljus och julsånger. Vissa fick fira den i mörka och kalla skyddsrum till ljudet av flyglarm och beskjutning, men ändå i en atmosfär av kärlek och med innerliga böner om fred och frid.

Strömavbrott, brist på vatten, kyla, mörker och flyglarm kunde inte stoppa Barnmissionen från att genomföra årets julsatsning. Mer än 10 000 julklappar har delats ut, tillsammans med närmare 16 ton mat.

− Det är krig i Ukraina. Människor är oroliga och ledsna. De sörjer släktingar och vänner som har fått sätta livet till. Givetvis är vi på Barnmissionen också oroliga. Men vi får torka våra tårar och be Gud om styrka att fortsätta arbeta för att hjälpa människor, säger Lyudmila Lonyuk som leder Barnmissionens arbete i Ukraina.

− Vi möter så många tacksamma människor, som med skinande ögon och varma leenden tar emot hjälp i form av ett matpaket, varma kläder eller en julklapp. Det spelar ingen roll om julsamlingarna hålls i rymliga klassrum eller trånga skyddsrum, i sjukhus, fängelser, ute på gatan eller hemma hos familjer med stora behov. Julbudskapet fyller människor med glädje och ger hopp och tro till människor.

Vårt ljus ska lysa upp Ukraina!

Kära faddrar och livräddare!

Kriget i Ukraina fortsätter och folket lider stor nöd! Miljontals oskyldiga människor är på flykt som internflyktingar i Ukraina eller har sökt sin tillflykt till något annat land. Barnmissionen finns på plats i Ukraina och har sedan krigets första dag gjort stora insatser för att hjälpa både internflyktingar och de som sitter fast i krigsområdena.

Vi har skickat 29 trailerlastbilar med cirka 23 ton humanitär hjälp i varje trailer. Vi har också skickat ner pengar när det varit möjligt, så att personalen kan köpa in den hjälp som behövs. På sju månader har vi hjälpt över 300 000 människor i Ukraina.

Vi på Barnmissionen kommer att vara uthålliga och stå på Ukrainas sida tills freden åter råder. Då kommer vårt arbete att gå in i nästa fas och vi kommer att hjälpa till att återuppbygga landet.

Vår hjälp är som ett ljus i mörkret för detta lidande folk. Ljuset kommer alltid att besegra mörkret! Bibeln säger: ”Ni är världens ljus!” Låt vårt ljus fortsätta att lysa upp i mörkret för alla de människor som idag kämpar för sina liv och sitt land i Ukraina. Vi ger dem det hopp och ljus de behöver i denna svåra mörka stund.

Din gåva betyder mer än du någonsin kan förstå!

Bo Wallenberg

Generalsekreterare

Så här ger du en gåva:

Ge en gåva via hemsidan

Swisha till 9010802 och uppge ”Hjälp till Ukraina”

Ge via bankgiro 901-0802 och uppge ”Hjälp till Ukraina”

Ge via plusgiro 901080-2 och uppge ”Hjälp till Ukraina”

eller använd det inbetalningskort du som regelbunden givare har fått hemskickat.

Barnmissionen fyller skyddsrum i Ukraina

Sedan kriget i Ukraina bröt ut den 24 februari har Barnmissionen skickat 22 fulla 90-kubiks lastbilar med humanitär hjälp. Och fler är på väg.

− Vi hjälper folk i krigsområden genom att fylla skyddsrummen med mat och dryck, säger Barnmissionens generalsekreterare Bo Wallenberg.

När flyglarmet går och striderna eskalerar tar människor sin tillflykt till skyddsrum. Där kan de ibland får stanna i dagar, veckor och till och med månader, utan tillgång till kylskåp och ordentliga kök. Tack vare nära kontakter med myndigheter och räddningsverket i Ukraina kan Barnmissionen hjälpa till att fylla skyddsrummen med mat och dryck.

Sedan kriget startade har Barnmissionen skickat 22 lastbilar med hjälp till Ukraina. Till stor del handlar det om mat och dryck som vi fått donerat från lokala företag. Pågen har gett stora mängder bröd och skorpor. Av Vattenfabriken i Oskarström har vi fått stora donationer av mineralvatten. Veg of Lund har gett vegomjölk som har lång hållbarhet i rumstemperatur. Barnmissionen har även skickat stora mängder fiskkonserver, mjöl, mediciner, sjukvårdsutrustning, sovsäckar, madrasser, varma kläder och skyddsskor.

Lastbilarna skickas till västra Ukraina, där Barnmissionen har ett kontor och lager. En stor del av lasten lastas om till ukrainska lastbilar som är villiga att ta risken att köra in i krigszonerna. Genom våra kontakter med myndigheterna har vi fått en unik distributionsväg till de värst drabbade områdena.

En del av hjälpen blir kvar i västra Ukraina för att bistå de miljontals internflyktingar som flytt dit, nästan helt utan packning. Barnmissionen har bland annat byggt upp flyktingförläggningar, mottagningscenter för flyktingar samt psykologmottagningar för krigstraumatiserade barn. Barnmissionens personal på plats ordnar också aktiviteter för flyktingbarn. Överskott från second hand-butiker i Sverige används nu till att hjälpa människor att skapa nya hem.

Myndigheterna i Ukraina har lättat på byråkratin kring hjälpsändningar och förenklat för hjälporganisationer med kontor i landet att skicka hjälp till Ukraina.

Givmildheten från både privatpersoner och företag har varit enorm.

− Jag har aldrig varit med om en liknande givmildhet som den vi mött nu i samband med kriget i Ukraina. Alla vill ge, berättar generalsekreterare Bo Wallenberg.

Hjälpen från Sverige kommer att fortsätta. Nya lastbilar med hjälp lämnar Sverige för Ukraina varje vecka. Och hjälpen behövs. Förutom att hjälpa i det akuta skedet kommer ukrainare under lång tid att behöva mycket hjälp med att bygga upp sina liv och sitt land igen.

Om Barnmissionen:

Barnmissionen är en svensk hjälporganisation med huvudkontor i Malmö. Stiftelsen Skandinaviska Barnmissionen grundades 1983 och arbetar idag i 17 länder i tre världsdelar. Barnmissionen har arbetat i Ukraina sedan 1992 och är en av landets större hjälporganisationer. Barnmissionen har sitt säte i Lutsk, i västra Ukraina, men jobbar i hela landet.

Årligen hjälper Barnmissionen cirka 200 000 människor i Ukraina, genom 300 samarbetspartners, som sjukhus, barnhem, skolor och äldreboenden, men också Räddningsverket, sociala myndigheter och hjälporganisationer.

Så här ger du en gåva:

Ge en gåva via hemsidan

Swisha till 9010802 och uppge ”Nödställda i Ukraina”

Ge via bankgiro 901-0802 och uppge ”Nödställda i Ukraina”

Ge via plusgiro 901080-2 och uppge ”Nödställda i Ukraina”

eller använd det inbetalningskort du som regelbunden givare har fått hemskickad.

Vi intensifierar nödhjälpen till Ukraina!

Kära faddrar och livräddare!

Ingen av oss kunde väl tro att vi under vår levnadstid skulle få uppleva krigets fruktansvärda fasor i Europa, men just nu rasar ett fullskaligt krig i Ukraina. Miljoner kvinnor och barn är på flykt, medan männen stannar kvar i Ukraina för att kämpa för sin egen och landets överlevnad. Ingen kan med bestämdhet säga när och hur detta kommer att sluta, mer än att det är och blir ett fruktansvärt lidande för civilbefolkningen.

Barnmissionen har varit verksamma i Ukraina i mer än 30 år och är en av Ukrainas största hjälporganisationer. Nu har vi intensifierat vårt arbete och ökat våra hjälpinsatser till de nödlidande i Ukraina. Vi har skickat fler hjälpsändningar än någonsin och kommer att göra detta så länge som det finns möjlighet att komma över gränserna in i Ukraina. Där samarbetar vi med myndigheter och frivilligorganisationer för att snabbt nå de värst drabbade.

Vår hjälp har nått fram och gör en stor skillnad för dem som saknar mat, vatten, kläder och tak över huvudet. Därför vill vi fortsätta att hjälpa det nödlidande ukrainska folket. De pengar vi samlar in kommer att gå till inköp och transport av nödhjälp, men också till att hjälpa människor att återuppbygga sina hem och liv efter detta fruktansvärda krig. Därför vädjar jag ännu en gång om en generös gåva till det ukrainska nödlidande folket.

Med vänlig hälsning

Bo Wallenberg

Generalsekreterare  

Så här ger du en gåva:

Ge en gåva via hemsidan

Swisha till 9010802 och uppge ”Nödställda i Ukraina”

Ge via bankgiro 901-0802 och uppge ”Nödställda i Ukraina”

Ge via plusgiro 901080-2 och uppge ”Nödställda i Ukraina”

eller använd det inbetalningskort du som regelbunden givare har fått hemskickad.