Charles (i blå tröja) och en av hans anställda visar upp de färdiga briketterna.

Charles Musingos företag ger inte bara sysselsättning till honom själv. Han hjälper arbetslösa unga män till arbete och hans produkter gör samtidigt en insats för miljön.

Charles Musingo gick en entreprenörsutbildning på universitetet i Nairobi. Det gav honom massvis av teoretiska kunskaper, men han visste inte hur han rent praktiskt skulle göra för att starta ett eget företag.

Charles kom i kontakt med EPTF, Barnmissionens partnerorganisation i Kenya, som är specialister på entreprenörskap.

– Det var fantastiskt. Jag fick lära mig hur jag skulle göra för att komma igång, berättar
han.

Charles har nu startat ett företag, Iscom Tradelink, där han samlar aska från företag. Han har köpt in en brikettpress som tillverkar briketter av askan. Briketterna säljer han till hushåll, hotell och restauranger.

Tillverkningen ger inte bara en inkomst. Briketterna har också en positiv inverkan på miljön. Briketter reducerar nämligen röken i hemmet med hela 97 procent, jämfört med att elda med ved i en öppen eldstad.

Charles har också en annan motivation bakom sitt företag. Han brinner för att få fler unga i sysselsättning. Han satsar på unga människor som glider omkring utan något jobb, tränar upp dem och anställer dem i sitt företag.

– Det är degraderande för unga att inte få sitt första jobb. Då får de inte något andra jobb heller. Tiden rinner iväg och de hamnar i sysslolöshet, meningslöshet – och fattigdom.

Idag har företaget tre delägare och fyra anställda. Charles är den enda som har universitetsutbildning, de andra är lågutbildade.

Charles hjälper också till att undervisa på EPTF för att få fler unga att satsa på att starta eget. Han har utbildat andra att starta upp företag med brikettillverkning. Så här långt har nio nya företag startat som sysselsätter 18 personer.

För Charles är företaget inte bara en inkomstkälla, utan också en möjlighet att göra en insats för sina medmänniskor och för miljön.

– Det jag gör får betydelse för andra och jag ser mig själv som en del i ett större arbete för att förbättra situationen för människor i Kenya, säger Charles Musingo.

  

Ibland får våra skolelever inte fortsätta i skolan eftersom föräldrarna tycker att det är dags att gifta bort dem. Då försöker vi samtala med föräldrarna och komma fram till en lösning.

Skolflickor som inte längre får gå kvar i skolan eftersom de ska gifta sig. Det är en dyster verklighet för Barnmissionen i Lokichoggio, Kenya.

Bygget av ett elevhem för flickor och samtal med föräldrar är några åtgärder för att försöka förhindra barnäktenskap.

 

I Turkanakulturen är det vanligt med barnäktenskap och i arbetet med vår skola är det en ständig kamp. Ganska ofta tas flickor från skolan då de nått en ålder av tio till tolv år. Det är föräldrar eller släktingar som hämtar hem dem och sätter på dem de traditionella halsbanden som visar att de förbereds för äktenskap.

Flickan kan komma att giftas bort med en gammal man och har själv ingen talan. Utväxling av djur – kameler, kor, getter, får och åsnor – befäster avtalen mellan familjerna och det är näst intill omöjligt att bryta dessa då väl utväxlingen har skett. Flickorna blir till en handelsvara och många lever i slavliknande förhållanden.

Utbildning och upplysning

Att få ett stopp på detta kräver långsiktigt och enträget arbete med utbildning och upplysning.

Att erbjuda möjlighet för flickor att bo på skolan är ett sätt att behålla dem. Att föra samtal med föräldrar och påpeka skolplikten enligt kenyansk lag är ett annat.

Ett problem är att då vissa föräldrar går med på att flickorna (och även pojkarna) får gå i skolan fråntar de sig allt ansvar. Det tycker att det nu är skolledning och sponsorer som får ta hela ansvaret. Enligt deras resonemang har vi tagit ifrån dem deras ”levebröd”, och då får vi stå för kostnaderna. Det kan gå så långt att familjen bryter helt med de barnen och inte vill se dem igen.

Man får försöka sätta sig in i deras situation. Vem ska till exempel ta hand om djuren, hjälpa de gamla och sjuka eller gräva de djupa vattenhålen och dra upp vatten, som brukar vara flickornas uppgift, om barnen går i skolan?

Problematiken är inte lätt då äldre kulturer möter det moderna samhället. Det behövs mycket vishet och varsamhet. Vi ber om Guds hjälp!

Birgitta Arnlund

Lucy rymde istället för att gifta sig. Läs mer här.

33 000 barn gifts bort varje dag. Läs mer här

Triza skulle giftas bort som tioåring. Läs mer här.

Ge en gåva till Barnmissionens arbete mot barnäktenskap. Ge din gåva här.

Elevbostäder Loki Kenya

Elevbostäder i Lokichoggio, Kenya

Lucy

Lucy skulle giftas bort som tolvåring. Istället rymde hon hemifrån för att gå i skola. Idag har hon försonats med sin familj och både Lucy och hennes pappa jobbar nu hårt för att fler barn ska få gå i skolan istället för att giftas bort i alltför tidig ålder.

Lucy kommer från en massajfamilj i Kenya. Enligt kenyansk lag är barnäktenskap förbjudet, men på många håll lever de gamla traditionerna kvar och unga flickor gifts bort väldigt tidigt. Lucys mamma giftes bort redan som tolvåring med en man som var mycket äldre och som redan hade tre fruar.

När Lucy själv blev tolv år gammal väntade samma öde på henne.

– Min pappa ville gifta bort mig med en man som han själv hade valt ut. Men jag ville inte. Jag var bara tolv år gammal och jag ville inte gifta mig, berättar Lucy.

Lucy brukade gå till söndagsskolan och nu sprang hon dit för att be till Gud.

 

”Gode Gud, hjälp mig”

– Jag bad: ”Gode Gud, hjälp mig. Jag vill inte att pappa ska gifta bort mig med den här mannen. Han är gammal och jag älskar inte honom.”

Redan samma dag fick hon ett första bönesvar.

– När jag kom hem från bönen var en av skolledarna på besök. Han bad min pappa att inte gifta bort mig. Han ville istället att jag skulle få gå i skolan och utbilda mig.

Men Lucys far hade bestämt sig. Äktenskapet skulle bli av. Den tilltänkta mannens familj kom också med djur som skulle utväxlas innan äktenskapet.

Utsattes för könsstympning

Lucy förbereddes för äktenskapet genom kvinnlig könsstympning, något som är förbjudet i Kenya, men som fortfarande förekommer.

– Det gjorde verkligen jätteont. Jag grät, men min mamma sa att jag inte skulle oroa mig. Min mamma bad för mig och andra bad också för mig. Jag tror på Gud och vet att han hjälper mig.

Lucy visste att om bara ett par månader skulle äktenskapet bli verklighet. Hon sprang till skolan och bad rektorn att hjälpa henne och låta henne stanna i skolan istället. Men pappan kontaktade en grupp bykrigare som kom till skolan och tvingade Lucy att följa med dem hem.

Lucy gav inte upp. Hon rymde hemifrån och tog sig ända till Nairobi, där hon hamnade i ett räddningscenter. Hon anmälde sin pappa för att han tvingat henne till kvinnlig könsstympning, något som ledde till att pappan dömdes till sex månaders fängelse.

Saknade sin familj

I Nairobi träffade Lucy en person från Barnmissionens systerorganisation ABC. Lucy berättade vad hennes far hade tänkt för henne och under flera års tid fick hon gå i skola i Nairobi. Men hon saknade sin familj.

– Jag hade inte träffat min mamma och mina syskon på så länge och jag saknade dem så väldigt mycket. Jag ville åka hem och träffa dem, men jag visste inte vad som skulle hända.

Tillsammans med ABC:s representant reste Lucy tillbaka till sin hemby. Föräldrarna fick höra om Lucys utbildning och de uppmanades att förlåta sin dotter för att hon rymt hemifrån.

– Mötet gick bra. Min pappa hade saknat mig och han förlät mig för att jag hade rymt från att bli bortgift.

Tillbaka i familjen

Idag bor Lucy tillsammans med sin familj igen. Hon jobbar som skolsekreterare på Barnmissionens/ABC:s skola bland massajerna i Namelok.

– Jag skulle vilja bygga ett räddningscenter för massajflickor som behöver hjälp. Min dröm för framtiden är också att få gå på universitetet. Och jag vet att när Gud öppnar dörren, då kommer det att bli möjligt.

Inte bara Lucy, utan även hennes pappa, har förändrats mycket av det som hänt. Han har sett hur klok hans dotter har blivit och nu uppmuntrar han andra massajer att inte gifta bort sina döttrar för tidigt utan istället låta dem utbilda sig.

Pappan propagerar för skola

Som en gammal man i massajbyn väger faderns ord högt. Varje gång han får höra talas om att någon planerar att gifta bort en alltför unga flicka går han dit och förklarar för dem varför de istället ska skicka sin dotter till skolan. Det har dramatiskt förändrat möjligheterna för de unga massajflickorna i området.

När fadern får frågan om varför det är viktigt att flickor får utbilda sig svarar han så här:

– Kvinnor som får utbilda sig kan till och med göra mer än män. De har samma kraft och samma kunskap, säger han.

EVA RUDERSTAM/JENNIFER HEGARTY

Lucy

Lucy rymde hemifrån för att slippa giftas bort som tolvåring.

Lucys pappa

Lucys pappa kämpar idag för att flickor ska få gå i skola istället för att giftas bort som barn.

33 000 barn gifts bort varje dag. Läs mer här

Ge en gåva till Barnmissionens arbete mot barnäktenskap. Ge din gåva här.

Elever i Kenya utbildas kring menskoppar750 menskoppar har delats ut till flickor i norra Kenya sedan projektet The Cup startades för ett drygt år sedan. Tack vare det kan fler flickor gå i skolan även när de har mens.

– Häromdagen träffade vi Joyce som ska börja sista året i gymnasiet på en flickskola en bit utanför Loki. Hon kom spontant fram och berättade hur glad hon är för sin menskopp, hur väl den fungerar och att samtliga hennes skolkamrater är lika tacksamma och glada, berättar KeA Arnlund som arbetar för Barnmissionen i Lokichoggio, Kenya.

För en månad gjordes en utvärdering tillsammans med samarbetsorganisationen The Cup Foundation. Resultatet var otroligt positivt. De allra flesta var mycket nöjda med sina menskoppar. De problem som uppstått var att någon hade blivit bestulen på sin menskopp och att någon hade fått sin menskopp sönderäten av en råtta.

Fram tills nu har cirka 750 menskoppar distribuerats och fler skolor står i kö för att få besök av utbildningsteamet, som utbildar eleverna kring menskoppar, menstruation och hygien och samtidigt delar ut menskoppar som ger flickorna ett pålitligt mensskydd i upp till fem år.

Vill du ge en menskopp till en flicka? Köp den i Barnmissionens webbshop.

Elever i Kenya får menskoppar.

Flickor i Loki med menskoppar

Brist på mensskydd gör att många flickor i tredje världen stannar hemma från skolan när de har mens.

Nu introduceras menskoppar bland flickorna på Barnmissionens skola i Lokichoggio, Kenya.

Ett dolt problem är flickors och kvinnors tillgång till mensskydd i tredje världen. Tyvärr är ämnet ofta skambelagt även om det är den mest naturliga sak i världen.

I Lokichoggio, Kenya, har problemet blivit mycket märkbart då en del av våra skolflickor nu kommit upp i pubertetsåldern. Bindorna är dyra och heller inte bra för miljön. Vi vet att många flickor i tredje världen väljer att stanna hemma från skolan de dagar de har mens då de känner sig osäkra på grund av dåligt mensskydd.

Så vill vi inte ha det. Flickor ska ha samma möjlighet som pojkar att gå i skolan och inte behöva stanna hemma på grund av ett problem som rör oss alla.

”The Cup”

Vår dotter Anna gjorde mig uppmärksam på menskoppen ”the Cup”. Jag fick kontakt med Camilla Wirsén, en svensk eldsjäl som arbetar med The Cup Foundation i Kenya. Hon har tillsammans med sina utbildare introducerat menskoppen i ett flertal skolor i Kenya, med stor framgång.

Vad är det då som är så bra med menskoppen? Det finns många saker. Koppen är gjord av silikon, som är ett medicinskt testat material. Den samlar upp blodet som sedan töms regelbundet, en till två gånger per dag, under perioden. Koppen återanvänds efter avsköljning. Det krävs väldigt lite vatten. Samma kopp kan sedan användas i upp till fem år!

En kopp kostar mellan 200 och 400 kronor, så det finns mycket pengar att spara. Den är lätt att använda för unga flickor såväl som äldre kvinnor. Det blir ju heller inget ”skräp” att ta hand om och därför är den väldigt miljövänlig.

Visade och berättade

Efter långa samtal och många frågor beslöt vi att låta en av utbildarna komma till Loki för att introducera The Cup. Under en vecka träffade utbildaren olika grupper: lärarna tillsammans med Barnmissionens lokala samarbetspartner LEDO, chefer och byledare, våra skolflickor och deras föräldrar, andra kvinnor från stan och även några av de så kallade Raya-flickorna som inte går i skolan.

Det var mycket spännande att se hur intresserade alla blev, kvinnor såväl som män. Utbildaren presenterade det hela mycket proffsigt och när veckan hade gått var det ingen tvekan. Alla var överens: Detta är en smart lösning! Detta vill vi prova!

Dra igång på allvar

En försöksgrupp av kvinnor har fått prova koppen i tre månader och då deras upplevelse är mycket positiv vill vi nu köra igång på allvar. Mer träning behövs dock innan vi delar ut kopparna.

Camilla Wirsén har ett väl utfört program där hon även inkluderar pojkar i utbildningen. De måste också få lära sig hur flickorna har det så att de kan respektera dem, säger hon.

Vår förhoppning är att kunna ge skolflickor kopparna utan kostnad medan kvinnor ska få köpa dem till något reducerat pris.

Den som vill vara med och sponsra en menskopp kan göra det via Barnmissionens webbshop www.barnmissionen.se/shop. Det går också att swisha 200 kronor till Barnmissionens swishkonto 9010802 och uppge ”Kopp”.

BIRGITTA ARNLUND

Demonstration av menskoppar i Loki, Kenya Undervisning om menskoppar i LokiMenskoppar i Kenya

En mamma med två barn är lycklig nog att ha ett gammalt myggnät där hon kan sova med barnen.

Två pojkar på Barnmissionens skola Hannah Emuriakin i Lokichoggio (Loki), Kenya, har fått sätta livet till i en aggressiv malariaepidemi i området. Myggnät och mediciner behövs för att stoppa epidemin.

I Barnmissionens webbshop kan du köpa ett myggnät och rädda liv.

− Vi har förlorat två fina små pojkar i den hemska sjukdomen. Och många andra, både barn och vuxna, har fått sätta livet till. Flera av våra lärare har mist föräldrar i sjukdomen, berättar Birgitta  Arnlund som arbetar på plats i Loki för Barnmissionens partnerorganisation Ledo.

− Det är så sorgligt att se alla sjuka barn. Mitt hjärta gråter. Många kommer för sent till kliniken och många har inte pengar till de mediciner som behövs. Vilken orättvis värd vi lever i! Måtte det snart bli ett slut! Hjälp oss att be, tilägger hon.

Birgitta Arnlund berättar att det varit ovanligt få mygg i området under den långvariga torkan. Det leder till att lokalbefolkningen inte får i sig den lilla mängd av parasiter som gör dem immuna. När sedan regnen kommer och myggen med dem har befolkningen ingen immunitet och blir mycket sjuka.

− Om en sjuk person blir biten av en mygga sprids sjukdomen vidare. Därför är det viktigt att de sjuka finns under myggnät. Men om det inte finns några nät fortsätter epidemin.

För fem år sedan delades det ut ganska många nät i området, men de slits snabbt och förbrukas. Och nu behövs nya nät.

Birgitta Arnlund vädjar också om pengar till mediciner eftersom många inte har råd att betala.

Både det statliga sjukhuset i området, Lopiding, och den lokala klinik som Barnmissionen stödjer, är fulla av malariapatienter. Det statliga sjukhuset har haft det extra svårt eftersom de samtidigt har drabbats av en sjuksköterskestrejk.

Många barn får vård tack vare Barnmissionen och Ledos medicinska program.

Malarian följs ofta av anemi (blodbrist) och en del patienter behöver akuta blodtransfusioner. Behovet av järnmediciner är stort, men många har inte råd att köpa dem.

Fortfarande är det också ont om mat. En del har börjat plantera när regnen kom, men det går ännu inte att skörda. Matutdelningen från regeringen har upphört på grund av det politiska läget.

− Men folk är tappra och vana vid mycket tuffa förhållanden. Vi är tacksamma att vi får vara här och försöka ge folket lite hopp, säger Birgitta Arnlund.

Här kan du ge en gåva till de drabbade i Loki.

För 100 kronor kan du köpa ett myggnät och rädda liv.

Under sommaren har över 2700 hushåll nåtts genom andra omgången av matutdelningen. Utdelningen har gjorts i Loki och i byar/bosättningar runt omkring i samarbete med en lokal förening (LEDO). Det är främst gamla, sjuka, funktionshindrade, barn och havande kvinnor som prioriterats.

Tacksamheten bland de som fått mat har varit mycket stor. De lyfter sina händer och tackar Gud (Akuj) som inte glömt bort dem. Läget är fortfarande akut och man hoppas att även andra organisationer ska komma och dela ut mat.

Berättelserna från människorna vi möter är svåra att ta in. En tioårig pojke vi mötte lider av epilepsi. Under torkan har familjen förlorat alla sina djur och nu är deras situation akut. Detta har lett till att pojken har svimmat av flera gånger per dag på grund av hunger och kyla.

En man som varit känd som en förmögen man i byn blev så desperat när all hans boskap dog att hans barn var rädda att han skulle ta livet av sig.

En kvinna tackade Gud för maten och sa att Gud kom ihåg henne för hon var bara några dagar ifrån att dö av svält.

Många människor ber desperat om hjälp. Du kan fortfarande vara med att ge:
https://barnmissionen.se/svalt

Den 4 mars är det val i Kenya. Det är det första valet som sker under den nya konstitutionen. Efter senaste valet 2007 blev det mycket oroligt med följd att över 1000 människor dödades och flera hundratusen blev flyktingar i sitt eget land.

Ikväll är sista tv-debatten inför presidentvalet i Kenya. Efter debatten, som sänds i alla de stora nationella tv-kanalerna, kommer en panel att analysera debatten och de olika kandidaternas prestationer och positioner. I denna panel deltar ikväll Mike Mutungi, ledaren för NavPartners partnerorganisation I Choose Life – Africa (ICL). (mer…)